Förra veckan besökte Margot Wallström Lund. För Lundagård berättar hon om sina känslor för staden, om det nya världsläget och om varför hon aldrig blev statsminister.
– Fråga mig inte vad jag tycker om den här regeringens politik hittills… låt oss gå vidare.
Publiken skrattar och ja, Margot Wallström går faktiskt vidare. Ex-utrikesministern och socialdemokraten är inbjuden av Utrikespolitiska föreningen i Lund och håller ett föredrag på temat ”hopp och förtvivlan”.
Wallström (S) UPF.
Foto: Alexandra Roslund
Mycket av det ägnas åt just förtvivlan. Hon rör sig snabbt mellan kriget i Ukraina, klimatkrisen och hoten mot demokratin.
– Jag kanske tillhör den mest lyckligt lottade generationen. Jag tycker synd om er som kommer nu, säger hon till publiken i den fullsatta Gustafscenen i AF-borgen.
Efter föredraget får publiken ställa frågor. Någon undrar hur Margot Wallström definierar en seger för Ukraina i kriget.
– Det kan bara ukrainarna själva bestämma. Krig brukar sluta när ingen av sidorna längre har något att vinna. Men det är inte upp till mig att svara på, säger Margot Wallström.
En annan i publiken berättar att hon har haft en lång diskussion med sin pappa. Själv tycker hon att vi just nu befinner oss i en exceptionellt jobbig tid. Pappan menar att det alltid har funnits svåra perioder i världshistorien.
– Folk har levt igenom världskrig och pandemier förut. Men nu får vi så mycket mer information och vi exponeras för allt som händer. Man kan få panikattacker över vår tid – jag är själv nära det ibland, säger Margot Wallström.
Själva föredraget avslutar hon med att ge tre råd till den yngre generationen.
– 1. Livet handlar inte bara om att ta hand om sig själv. Gör något för andra också. 2. Läs böcker. 3. Låt dina värderingar vara din ryggrad.
Direkt efter frågestunden tar Lundagård med Margot Wallström ut i parken för en intervju. Hon är glad att vara tillbaka i staden.
– Jag tycker väldigt mycket om Lund. Allt är samlat, man kan gå till ”Botan” och så är det en stämning av ungdomlig energi.
Hon tillbringade mycket tid här när hon satt som ordförande för universitetets styrelse. Regeringens färska beslut att halvera universitetsstyrelsers mandatperioder förstår hon inte. Beslutet har mötts av stark kritik från bland andra Lunds universitets rektor Erik Renström.
Foto: Alexandra Roslund
– Det tar tid att komma in i arbetet i en styrelse. Att skapa kontakter och bara att förstå hur det går till. Jag tycker inte heller att de har förklarat det här beslutet. Det är någonting som blir så knepigt och det verkar lite desperat. Man hade kunnat bjuda in alla inblandade och prata men nu kommer det bara order, säger Margot Wallström.
Hon pausar och berättar att ögonen rinner. Det beror på pollen. Träden utanför AF-borgen är överfulla av vita blommor. Om föredraget lutade åt det mörka hållet känns vårkvällen ljusare. Margot Wallström berättar att hon inte bara känner hopplöshet när hon tänker på alla kriser runt omkring oss. Hon har ägnat delar av sitt arbetsliv åt klimatkrisen.
– Vi har fortfarande en möjlighet att vända på det här. Eller i alla fall begränsa effekten av klimatkrisen. Vi måste göra allt som står i mänsklig makt, säger hon.
Borde du ha gjort mer för klimatet under din tid i politiken?
– Det är det lättaste att säga i efterhand men jag tycker faktiskt att vi kämpade på väldigt mycket. Jag var EU:s miljökommissionär och ledde förhandlingarna inför Kyoto-protokollet. Men vi skulle nog ha skrikit och varnat ännu mer.
En stor del av Margot Wallströms karriär har också kretsat kring kvinnors rättigheter. Under föredraget pratar hon om att kvinnor aldrig får delta i fredsprocesser. Hon menar att deras intressen hamnar i skymundan och önskar att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bjöd in fler kvinnor till sina presskonferenser.
Kan du känna dig uppgiven när det hela tiden startas nya krig och nya konflikter?
– Nej, nej, nej. Uppgiven kan man inte bli. Jag var med och bildade en organisation tillsammans med en god vän. Där har vi organiserat kvinnor både i Afghanistan och i diasporan. Vi försöker påverka FN, skapa kontakter och skicka pengar till kvinnorna i landet.
Du ger intrycket av att vara lösningsorienterad.
– Jag är jättepraktisk. Det räcker inte att bara prata.
Var kommer ditt engagemang ifrån?
– Det är nog från de där ungdomsåren. Jag blev präglad av tiden i ungdomsförbundet men fick också mycket med mig hemifrån. Kanske inte det politiska men mina värderingar. Hur man beter sig mot andra människor.
Under sin tid som Sveriges utrikesminister väckte Margot Wallström internationell uppståndelse när hon 2014 erkände Palestina som självständig stat. Sverige blev det första EU-landet att göra det.
– Jag tror att jag hade tagit samma beslut idag. Vi sade att det behövdes för att ge palestinierna lite hopp. Vill man ha en tvåstatslösning måste man vara med och bygga upp den stat som har mindre resurser och mindre stöd.
Tror du att en tvåstatslösning är möjlig idag?
– Det blir mer och mer avlägset och det är väldigt nedslående att unga människor inte tror på det. Men det finns ju heller inga alternativ – vad är lösningen i så fall? Nej, jag vet inte. Jag känner mig ganska förtvivlad över hur det har blivit.
Foto: Alexandra Roslund
2019 avgick Margot Wallström som utrikesminister. Genom åren har hon haft möjlighet att också bli statsminister.
– De har frågat mig i valberedningar och de har nämnt mitt namn. Men vet du, jag tror att man verkligen måste vilja det. Man måste ju bli helt livegen och det är svårt för mig.
Vad har varit svårast under din politiska karriär?
– Att leva efter sitt samvete: det är den svåraste saken. Jag är väldigt värderingsstyrd och har nog också varit lite bråkig internt. Just att veta när man ska stanna och när man ska gå.
Sista frågan handlar om Nato. Vad hade du velat göra annorlunda med den svenska Nato-processen?
– Jag tror att man skulle ha haft lite mer is i magen i början. Vi ska inte behöva dansa efter Erdogans pipa. Vi skulle ha låtit Nato hanterat en del av det här och jag tycker att USA skulle ha haft en större press på Erdogan att släppa in oss, säger Margot Wallström.
