RECENSION – CIRKUS SNITZ
Mozarts Trollflöjten får i en spektakulär tappning nytt spelrum när karnevalscirkusen drar igång sin kärlekshistoria.
Ambitionen är hög hos arrangörerna – att slå samman en tafflig och en högklassig form av underhållning kan lätt bli pannkaka. Men clowner som sjunger opera känns ovanligt bra. Inramat i stycken ur bland annat Mozarts Trollflöjten, fortlöper en klassisk kärlekshistoria där även apor och Big bang får plats. Centralt i rollen som hjälten, står Den snälla clownen med sin operasång och resekoffert.
Avstickare
Orkestern, bestående av bland annat studenter från musikhögskolan i Malmö, bidrar med en välarbetad atmosfär som avspeglas genom hela uppsättningen. Den centrala kärlekshistorien får emellanåt kliva undan för inflikning om bland annat jordens utveckling, där encelliga organismer står för djurkonsterna. Men avstickarna är fascinerande, och jag ser gärna med stora ögon på ”le parkour”- artister som leker i en byggnadsställning.
Förvånade besökare
Cirkus Snitz bjuder på en upplevelse utöver det mesta. Flera av pressektionens gamla rävar var lyriska, och i tumulten efter att ridån fallit fick uppsättningen mycket ros.
”Detta var den bästa cirkus jag sett genom åren, faktiskt till och med värd att betala för!” utbrister en av de uppenbart förvånade journalisterna, när alla trängs för att ta sig vidare bland repetitionerna.
21 föreställningar på en helg, det tar ut sin rätt. Efter genrepet blödde ”den levande kanonkulan”, så vi får hoppas att alla överlever helgens strapatser.
Foto: Stina Qvarnström
