RECENSION – DEN GUDOMLIGA KOMEDIN
Lundagårds Erik Erlanson recenserar en revy med gudomliga anspel som utspelar sig i Universitetsaulan.
Dantes gudomliga komedi är ramen till karnevalens revy. Naturligtvis är det Dantes egen reseguide Vergilius som är konferencier. I himlen ovanför scenen sitter en ängel och en djävul, som två maskotar på resa genom helvetet, skärselden och paradiset.
Fan själv får givetvis första numret. Han sätter tonen med högljudd sång och fyndiga rim som helvetet/hett och moralist/trist. Syndiga förförerskor dansar omkring honom med lagom stela rörelser; någon är alltid precis steget efter. Blandningen av proffsighet och amatörmässighet är karaktäristisk för studentspex och gör föreställningen till en speciell form av underhållning.
Den mesta musikalrösten hade helt klart doktorn som med säker hand förde in en slang i Vergilius ända; han kom farligt nära Peter Jöback i sina nummer. Mest imponerande var dock arian ur La Traviata. Sånginsatserna var bättre än revyn var kul. De hade exempelvis kunnat stryka numret med snälla flickor i paradiset som längtar efter riktiga karlar: det kändes lite 2003. Det var varken kul eller smart. Detta till trots bjöd revyn både mig och övriga i publiken på en hel del skratt.
Foto: Emil Langvad
