Det finns skäl att reflektera över om inte den lärarledda tiden borde öka även inom våra utbildningsområden, skriver företrädare för Samhällsvetarkåren och Humanistiska och Teologiska Studentkåren.
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
I torsdags förra veckan meddelade utbildningsminister Mats Persson att regeringen höjer anslagen för studenter inom naturvetenskap och teknik med syftet att öka antalet lärarledda timmar på landets ingenjörsutbildningar. Satsningen presenterades mot bakgrund av att regeringen anser att för få av ingenjörstudenterna slutför sina studier. För att ingenjörsnationen Sverige ska fortsätta vara ett land präglat av innovation, menar ministern att det krävs investeringar i tekniska utbildningar.
Vi som representerar studenter inom samhällsvetenskap, humaniora och teologi känner igen oss i problembilden. Även vi har identifierat lärarledd tid som en viktig faktor för utbildningens kvalitet. Precis som att ingenjörerna behöver tid i laborationssalar behöver våra studenter tid för exempelvis seminarieövningar för att bearbeta utbildningens innehåll. På många av våra grundkurser har vi runt sex timmars undervisningstid i veckan. Lundagård har tidigare skrivit om hur blott 40 procent av lärarstudenterna fullföljer sin utbildning fram till examen. Kanske kan för få lärarledda timmar vara en delförklaring även här?
Mängden undervisningstid beror på flera faktorer och en särskilt viktig faktor är hur mycket pengar som avsätts till olika utbildningsområden. Anslaget för att utbilda en student i samhällsvetenskap, humaniora eller juridik 2023 är cirka 57 000 kr per år, vilket är att jämföra med en student i naturvetenskap eller teknik där ersättningen är cirka 108 000 kronor per år. Regeringen bör sluta urholka utbildningsanslagen till våra och andra utbildningar och fundera på om det är rätt att rikta fler satsningar till redan jämförelsevis välfinansierade utbildningar.
Med den riktade satsningen vill regeringen visa hur viktiga ingenjörer är för att lösa våra samtida problem – men som bekant är många av dagens och framtidens problem mångfacetterade och kräver olika typer av expertis. I framtiden behöver vi kompetenta lärare och personer med förmåga att navigera i religiösa och filosofiska konflikter. Vi är och kommer att vara i behov av kompetens för att förebygga kriminalitet, bygga demokratiska samhällen och hantera effekterna av klimatförändringarna. Att fylla och forma de samhällen som ingenjörerna kan bygga med meningsfullt innehåll är åtminstone lika viktigt som teknisk innovation.
Vi gratulerar våra vänner på ingenjörsutbildningarna till mer undervisningstid. Samtidigt uppmanar vi regeringen att utgå från ett helhetsperspektiv i forsknings- och högskolepolitiken. Samhällets utveckling och framgång beror inte på enskilda vetenskaper, utan det är genom att kombinera våra unika färdigheter som vi kan lösa komplexa problem. Exempelvis ställer effekterna av klimatförändringar inte bara krav på teknisk innovation utan även politiska, kulturella och sociala innovationer. Lyckligtvis är detta våra spetsområden. För att säkerställa bred kompetens och möjlighet att även i framtiden hantera komplexa problem är det nödvändigt att vi fortsätter utbilda duktiga studenter inom olika ämnesområden.
Sammanfattningsvis finns det skäl att reflektera över om inte den lärarledda tiden borde öka även inom våra utbildningsområden.
Axel Simonsson, vice kårordförande för Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet
Mia Huovilainen, kårordförande för Humanistiska och Teologiska studentkåren vid Lunds universitet
