Den tredje och avslutande delen i Henrik Berggrens serie om Sverige under andra världskriget landade i bokhandlar i slutet av september. Erik Lindberg har läst ett omfattande verk som blandar humor, historia och personliga berättelser för att visa upp ett tvärsnitt av den svenska krigstiden.
”Vad är skillnaden mellan solen och Hitler?”, löd en gåta som florerade i tyska armén 1943. Svaret: ”Solen stiger i öster medan Hitler sjunker.”
Det är där Landet utanför. Sverige och kriget 1943-1945, (Norstedts) den avslutande delen i historikern och författaren Henrik Berggrens myllrande trilogi om Sverige under andra världskriget, tar vid.
Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har kriget nått en vändpunkt. De tyska motgångarna till trots fortsätter den svenska regeringen att gå försiktigt fram. Kritiken mot eftergiftspolitiken växer. Den förändrade stämningen i den svenska opinionen får rubriken ”Åsiktsbildningens tjällossning” i Dagens Nyheter den 23 februari 1943. Allt ligger på bordet: transiteringarna av tyska trupper och materiel, de tyska kurirplanen som tillåts flyga genom svenskt luftrum, inskränkningarna av tryckfrihetsförordningen, de vänskapliga relationerna mellan svensk och tysk militär och inte minst den restriktiva flyktingpolitiken.
Storbritannien och USA gör det klart att Sverige kommer att straffas både handelspolitiskt och diplomatiskt efter kriget om man inte upphör att exportera järnmalm och kullager till Tyskland. USA hotar till och med att bomba Svenska Kullagerfabriken (SKF) i Göteborg.
Samtidigt sjunker insikten in om tyskarnas förföljelse av Europas judiska befolkning efter deportationerna av norska judar 1942 och de danska judarnas flykt över Öresund i oktober 1943. Kännedomen om de tyska krigsförbrytelserna gör det än svårare för Per-Albin Hansson att fortsätta hävda att kriget är en stormaktskonflikt som inte angår Sverige. Ändå tassar samlingsregeringen vidare på tå.
I skuggan av storpolitiken fortlöper livet för gemene svensk. Biograferna går för fulla salonger, bokutgivningen slår nya rekord, äktenskapen och barnafödandet ökar. Stjärnlöparen Gunder Hägg, även kallad ”Gunder the Wonder”, gör succé på sin Amerikaturné, Ingmar Bergman filmdebuterar och Eyvind Johnson färdigställer Krilontrilogin. Metallarbetarna går ut i strejk, Ingrid Bergman når framgång i Hollywood med Casablanca och Klockan klämtar för dig och Astrid Lindgren ger manuskriptet till Pippi Långstrump i tioårspresent till sin dotter Karin.
Med hjälp av dagstidningar, romaner, brev och dagböcker gör Henrik Berggren en imponerande ansats. Politiken, militärhistorien, ekonomin, sporten, musiken, filmen, litteraturen, de stora skeendena och de lilla liven har alla blivit trådar i Berggrens kalejdoskopiskt färgsprakande Sverige-väv.
Som allra bäst är Henrik Berggren när han lotsar läsaren genom turerna kring den svenska eftergiftspolitiken. Det märks att han har flera år som kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter i ryggen. Med pedagogisk precision – och en nypa humor – skildrar han de snår av samvetskval och utmaningar som samlingsregeringen försiktigt navigerar igenom.
Henrik Berggren sätter punkt för sin trilogi bland vajande flaggor, virvlande konfetti och jublande folkmassor på Kungsgatan den 7 maj 1945. Men, som Henrik Berggren själv anmärker i bokens förord, ”konflikten mellan en önskan att bidra till kampen mot aggressiva självhärskare och en strävan att leva i fred och välstånd inom den egna nationens gränser” är ett tidlöst tema. Landet utanför kommer därför ha ett långt liv.
1943 vinner Nils ”Mora-Nisse” Karlsson sitt första Vasalopp. Och precis som Mora-Nisse har Henrik Berggren med den avslutande delen i Landet utanför tagit en svensk klassiker i mål.
