Hur påverkas universitets- och forskningsarbetet av att verka mitt i en krigszon? Sedan Hamas attack den 7 oktober har de flesta svenskar lämnat Israel och Palestina för sin egen säkerhet. Torsten Janson från Lunds universitet är kvar i Jerusalem för att fortsätta sitt fältarbete vid Svenska teologiska institutet och Albright-institutet.
– Det är ganska tyst och ödsligt, kurser och besök har ställts in. Vanligtvis är det här väldigt livliga ställen, säger Torsten Janson, universitetslektor i islamologi och forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.
Inför fredagen 13 oktober uppmanade den tidigare Hamasledaren Khaled Meshaal muslimer runt om i världen att ”visa sin vrede” till stöd för Palestina. Många förväntade sig stora protester i Jerusalem i samband med fredagsbönen. Men protesterna blev mycket begränsade i staden, precis som de varit ända sedan Hamas attack 7 oktober.
– Det som jag och och många andra upplevde dagarna efter attacken var tystheten. Jag tror att många gick och höll andan. Närvaron av israelisk polis och säkerhetsstyrkor var enorm. När fredagen väl kom släpptes inga palestinier under 60 år in i Gamla Jerusalem och Al-Aqsa-området. Det har skett färre protester i de muslimska delarna av staden än man kunnat vänta sig: det brann inte i några soptunnor, det skanderades inte på gatorna, det var inga stora folksamlingar som det har varit tidigare när det varit våldsyttringar mellan Israel och palestinska områden, säger Torsten Janson.
Jansons forskningsprojekt undersöker. Foto: Torsten Janson
Men stämningen i Jerusalem är splittrad.
– Det bubblar ett enormt raseri – på båda sidor. I skuggan av bombningarna av Gaza växer nu protesterna, både här och regionalt. På Västbanken har konfrontationerna blivit våldsammare mellan israeler och palestinier, men också palestinska grupper emellan. Inför kommande fredag håller vi andan igen.
– Inom Israel är naturligtvis fördömandet av Hamas och religiös terrorism enhälligt, men ilskan riktas också mot Netanyahu och mot regeringen. Just nu sluter de flesta upp bakom ledarna, som alltid i krigssituationer. Men på sikt tror jag uppgörelsen med regeringen och den inrikespolitik som bedrivits kan bli brutal. Det kommer få stora konsekvenser för både Netanyahu och hans samarbetspartners i regeringen.
Torsten Jansons forskning kretsar kring frågor som i mångt och mycket relaterar till den rådande konflikten. Han sammanfattar forskningsprojektet som en undersökning av politiska aspekter av minne i städer i Mellanöstern. Om kulturellt arv och historieskrivning. Lite mer utvecklat handlar det om hur museer, monument, historiska lämningar och hela stadsmiljöer kan användas för att berätta historier om en nation och ett folk, och därför har viktiga politiska funktioner.
– Det här är berättelser som ofta kläs i både religiösa och sekulära termer samtidigt. Och de kan både förstärka och ifrågasätta staters nationella narrativ. I fallet Jerusalem så handlar det mycket om vems minnen som tillåts ta plats.
Den rådande situationen påverkar eller förändrar inte arbetets innehåll nämnvärt, menar Torsten Janson.
islamologi och forskare vid Centrum
för Mellanösternstudier vid Lunds
universitet. Foto: Privat
– På många sätt bara understryker konflikten de utgångspunkter som vi har i projektet. Sedan har situationen praktiska effekter: jag ligger ganska lågt just nu och undviker stora delar av staden för tillfället. Jag ser mig över axeln och håller koll på säkerhetsappen i mobilen som varnar för raketanfall.
Torsten Janson menar att den pågående eskaleringen av konflikten mellan Israel och Palestina har att göra med de minnespolitiska relationer och fenomen som han studerar, samtidigt som han är mån om att understryka att det är vanskligt att etablera enkla samband mellan orsak och verkan.
– Det är en explosion av akuta, utlösande faktorer kombinerat med latenta och historiska konflikter. Den direkt utlösande faktorn var såklart Hamas terrorangrepp, attackens karaktär och brutalitet är viktig för att förstå reaktionerna inom Israel. Men ingenting sker utan en historisk kontext – allra minst här. Den israeliska ockupationen av Västbanken och Östra Jerusalem är helt avgörande för att förstå konflikten. Den har satt sin prägel på liv och vardag här i ett halvt sekel, och förra året var det blodigaste på decennier.
– Men konflikten har inte bara politiska, militära, sociala, religiösa eller säkerhetsmässiga aspekter. Det är också en konflikt som tar sig kulturella uttryck – och som bedrivs med kultur, minne, och historieskrivning som vapen: ett museum är också en politisk plats. Det är en aspekt som varit ganska understuderad i forskningen.
Situationen är just nu relativt säker där Torsten Janson befinner sig i västra Jerusalem, men han ser att det finns risker även för dem som inte är drabbade på plats. Runt om i världen har det rapporterats om hur både den judiska och muslimska diasporan har drabbats av ökade risker för våld och förföljelse.
Judiska församlingen i Göteborg manade nyligen sina medlemmar att inte bära judiska symboler utomhus och mordet på en muslimsk sexårig pojke i Chicago antas vara motiverat av den stegrade konflikten vid medelhavet.
– Konflikten här triggar rådande tendenser och spänningsförhållanden. Det kommer säkerligen spä på en utsatthet för judiska medborgare som öppet visar sin identitet, lika väl som misstänkliggörandet av muslimska minoriteter både i debatter och på gator och torg.
– I dagens polariserade Europa och Sverige kommer ideologisk positionering och viljan att plocka enkla politiska och populistiska poänger prägla debatten allt mer, alltmedan den faktiska utsattheten för människor bara ökar.
