Den kassör på Wermlands nation som dömdes för grov trolöshet mot huvudman för att ha stulit 314 000 kronor fick inget arvode då hon saknade arbetstillstånd i Sverige. I stället fick hon ett skattefritt stipendium motsvarande den summa hon skulle ha arvoderats – efter skatt. På så sätt lyckades nationen spara över 200 000 kronor på den, enligt Skatteupplysningen, otillåtna uppgörelsen.
Den 20 september avslutades rättegången i ett uppmärksammat mål i Lunds tingsrätt. En före detta kassör på Wermlands nation hade ställts inför rätta för grov förskingring till ett belopp av 314 000 kr. Huvudförhandlingen i Lunds tingsrätt tedde sig utifrån ganska okomplicerad. Åklagaren hade redogjort för ett flertal inköp som kunde ses som verksamhetsfrämmande: Nintendo Switch, inträde på Kolmårdens djurpark och optikerbesök, för att nämna några. Den tilltalades försvarsadvokat hävdade å sin sida att många av dessa köp inte alls var konstiga.
Men försvararen återvände vid flera tillfällen till två uppgifter: att hans klient inte har varit arvoderad under sin tid som förtroendevald, och att hon har tagit emot ett stipendium från nationen.
En tid efter rättegången blev jag uppsökt av en person. Hen ville berätta saker om nationen och den tilltalade. Jag förstod att personen, som vi kan kalla Kim, kunde bidra till att räta ut mina frågetecken – och dessutom hade haft insyn i nationens innersta kärna.
***
Kim förklarade innebörden av det som hade avhandlats under rättegången, och berättade följande:
Den tilltalade, och nu dömda, kvinnan hade ett förtroendeuppdrag som kassör på Wermlands nation. Under merparten av hennes tid som heltidare erhöll hon inte något arvode. Uppdraget som kvinnan hade berättigade henne ett arvode som ska motsvara CSN. Anledningen till att hon hade jobbat gratis under den berörda perioden var att hon saknade arbetstillstånd – hon fick inte ta emot lön. Men styrelsen önskade att hon skulle förbli inom nationen, hon var nämligen uppskattad.
Lösningen blev denna: styrelsen och den tilltalade kvinnan kom överens om att hon skulle jobba gratis under året, för att senare ersättas på något annat sätt – en ersättning som i slutändan blev ett stipendium.
För att kontrollera Kims uppgifter återvände jag till vad som sades under rättegången, som nu sattes i ett annat ljus.
***
Tre vittnen hördes under rättegången: vittne A, vittne B, och Martin C E Asker, som är proinspektor vid Wermlands nation, vilket han varit sedan 2015. Han är även anställd vid Sparbanken Skåne och fungerar som ekonomisk rådgivare i nationen. Dessutom sitter han i Moderaternas partistyrelse i Lunds kommun. Alla tre fick frågan om hur det ligger till med den tilltalades lön: Har hon varit arvoderad?
Vittne A var den tilltalades efterträdare, och svarade att hon känner till att den tilltalade jobbade gratis. Så här lyder förhöret (försvararens frågor i fetstil):
Det finns en uppgift att hon arbetade sista året gratis för att hon inte hade arbetstillstånd, är det något du har hört?
– Ja, hon fick någon form av stipendium senare. Jag var inte insatt i frågan, för det var innan min tid på nationen. Jag kommer ihåg det men var inte insatt.
Varför jobbade hon gratis då?
– Det var någon form av överenskommelse som… jag vet inte om den var muntlig eller skriftlig, eller mellan vilka personer, men det var mellan [den tilltalade] och styrelsen på grund av arbetstillstånd.
Vittne B var ytterst ansvarig för nationen under den aktuella perioden och bekräftade också att den tilltalade arbetade gratis:
Visste du om att hon inte fick någon lön det här sista året?
– Ja. Men så som jag förstod det var det en deal som [den tilltalade] hade slutit med nationen och att hon skulle få lön efter sin tid. För det var något strul med Migrationsverket och avlöningen, så hon kunde inte få lön.
Att den tilltalade inte arvoderades, utan arbetade gratis, tycks ha varit en känd uppgift. Men proinspektor Martin C E Asker svarade något annat:
Vi har här förstått att [den tilltalade] har arbetat som kassör i nationen. Vet du om hon har uppburit lön?
– Det är ju såhär att en studentnation är en ideell verksamhet. Det här med lön är kopplat till om man har en anställning eller inte. Alla valda har ett förtroendeuppdrag, så man får ett arvode. I den mån hon har fått arvode för sitt uppdrag så stämmer det, det har hon fått.
Har hon fått det?
– Hon har fått ett arvode, ja.
Eftersom Wermlands nation är registrerad som arbetsgivare, är den skyldig att skicka in arbetsgivardeklarationer. Hade den tilltalade mottagit ett arvode, så hade det registrerats som inkomst av tjänst. Men enligt Skatteverket var hennes taxerade inkomst 0 kronor under det berörda året, vilket tyder på att hon inte mottagit någon ersättning. Jag kontaktar även Migrationsverket, som berättar för mig att den tilltalade saknade ett arbetstillstånd under hela sitt verksamhetsår – alltså året hon jobbade gratis.
Stipendium – ingen ersättning för arbete
Enligt källan Kim så var det en uttalad uppgörelse mellan den tilltalade och styrelsen att hon inte skulle arvoderas för att i stället ersättas på annat sätt – vilket alltså kom att bli ett stipendium. Även vittne A och vittne B bekräftar detta under rättegången. Men enligt proinspektor Martin C E Asker fanns ingen sådan uppgörelse. Han påstår även att kvinnan arvoderades, vilket det mesta tyder på är felaktigt, såvida det inte skett svart. Emellertid bekräftar han att hon mottagit ett stipendium som heter Stor Johans stipendium.
Stor Johans stipendium härrör från en fond som förvaltas av nationen. Enligt Wermlands nation ska stipendiet tilldelas ”en eller flera studerande medlemmar i Wermlands nation som visat intresse för densamma”. Det är alltså egentligen ingen ersättning för arbete, och därmed är det skattefritt. Men enligt vittne A, vittne B och källan Kim, erhöll den tilltalade kvinnan detta stipendium som just en ersättning för arbete, eftersom hon – utan ett arbetstillstånd – inte kunde uppbära någon lön.
Lundagård har tagit del av kontohändelsen som bekräftar att kvinnan mottog en överföring på 132 000 kronor från ”Stor Johans”. Den ägde rum drygt en månad efter att hon avträtt sitt uppdrag. Om man jämför den summa som stipendiet uppgick till med det arvode hon skulle ha erhållit under sitt verksamhetsår, överensstämmer de i stort sett på kronan. Arvodet för den post som kvinnan innehade är ungefär 13 000 kronor. Justerat för skatt, år och kvinnans ålder blir nettoarvodet 11 006 kronor.
11 006 kronor x 12 månader = 132 072 kronor. Kvinnan mottog ett stipendium på 132 000 kronor.
***
Enligt tre olika källor mottog alltså den tilltalade ett stipendium i stället för arvode. Men eftersom stipendiet delas ut till den som allmänt ”gjort goda insatser för nationen”, och inte som en ersättning för arbete, är stipendiet skattefritt. Jag kontaktar Skatteverket för att fråga om vad en sådan uppgörelse innebär skatterättsligt.
– I det här fallet skulle stipendiet bli skattepliktigt eftersom det anses vara någon form av prestation eller arbete som utförts. I och med det så jämställer vi det med lön, säger Skatteupplysningen.
Är en sådan lösning då otillåten?
– Stämmer.
Givet att vittnenas uppgifter stämmer – att stipendiet faktiskt var ett slags arvode – blir det en del skatter som faller bort. Exempelvis är nationen skyldig att betala arbetsgivaravgifter för utbetalade arvoden – något de inte behöver betala för ett stipendium. För 13 ooo kronor blir arbetsgivaravgiften 4085 kronor per månad. 49 020 kronor per år. Dessutom hade kvinnan varit skyldig att betala inkomstskatt på sitt arvode, något som inte heller sker när hennes ersättning i stället blir ett skattefritt stipendium.
För Wermlands nation kostar en fullt arvoderad förtroendevald ungefär 17 000 kronor i månaden. I slutändan har nationen sparat cirka 204 000 kronor genom att inte betala ut kvinnans arvode. Dessa 204 000 kronor består inte enbart av kvinnans arvode, utan även av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter som härigenom blir kvar i nationens ekonomi.
***
Martin C E Asker är proinspektor och styrelseledamot i Wermlands nation. De uppgifter han lämnade i sitt vittnesförhör avviker från vad de andra vittnena berättade. Därför hör jag av mig till honom för att ställa frågor om denna diskrepans, och om de uppgifter källan Kim lämnat.
Till att börja med frågar jag varför han uppgav i rättegången att kvinnan hade arvoderats, när det inte stämmer. Martin C E Asker tycks ändå inte medge att hennes arvode uteblivit.
”Det finns inte någon anledning för mig att tro att nationen skulle missa att genomföra den typen av utbetalning [ersättning för förtroendeuppdrag, reds. anm.]”, skriver han i ett mejl.
Jag påtalar att bägge vittnen i rättegången bekräftar att hon arbetade gratis, att hon har 0 kronor i taxerad inkomst och att hon dessutom saknade ett arbetstillstånd.
Hur har ni då arvoderat henne?
”Om det skulle framkomma nya uppgifter så är det viktigt att nationen får ta del av och behandlar dessa, jag har dock inte möjlighet att personligen kommentera sådana uppgifter”, svarar Martin C E Asker och vill inte heller kommentera vittnenas utsagor, som motsäger hans egna uppgifter.
Jag lämnar denna fråga och undrar vidare hur styrelsen kom fram till att stipendiet skulle uppgå till just 132 000. Är det en slump att summan motsvarar vad kvinnan skulle ha erhållit i arvode under sitt verksamhetsår?
Martin C E Asker svarar inte på hur eller varför summan blev som den blev, utan kommenterar i stället:
”Beslut om utbetalning av stipendium fattas av styrelsen, inte av undertecknad.”
Martin C E Asker sitter själv i styrelsen. Jag ställer honom därför en rak fråga:
Har styrelsen i Wermlands nation underlåtit att betala kvinnan ett arvode, för att senare ersätta henne med Stor Johans stipendium?
”Jag ska framföra din raka fråga till nationens styrelse och hoppas därför kunna återkomma till dig med ett rakt svar så snart styrelsen fått möjlighet att uttala sig”, skriver han.
Men du satt ju i styrelsen under denna period, och var dessutom ett slags ekonomisk rådgivare åt kuratelet, om jag förstått det rätt. Så jag ställer frågan så här: Känner du till om styrelsen i Wermlands nation har underlåtit att betala kvinnan ett arvode för att senare ersätta henne med Stor Johans stipendium?
Några timmar senare får jag ett svar:
”Min roll som Proinspektor innebär att stötta nationen på olika sätt, men det innebär inte alltid att nationen väljer att följa råd som ges. Exempelvis har förslag om arvoderingspolicy ännu inte antagits. Det är också viktigt att känna till att Proinspektorn (suppleant till Inspektor) endast har rösträtt vid Inspektors frånvaro.
Det är uppenbart att [kvinnan] inte skött sitt uppdrag under den aktuella tiden och det låter mycket märkligt att den aktuella kuratelsmedlemmen skulle underlåta att betala ut sin egna ersättning som hen hade rätt till i egenskap av kassör.
Det aktuella stipendiet, Christian Storjohann, är en utmärkelse, inte en ersättning.”
Vad är inspektorat och kuratel?
+Inspektorat: Består av en inspektor samt två biträdande inspektorer – proinspektorer. Tillsammans har de ett gemensamt mandat i styrelsen.
Kuratel: Kuratelet är nationens verksamhetsledning och består av förtroendevalda studenter som arbetar heltid för nationen. Åtminstone kurator och prokurator ekonomi är fullt arvoderade (motsvarande CSN). Styrelsen är dess arbetsgivare.