Genom sitt agerande straffar regeringen inte Hamas utan Palestina och det palestinska folket, skriver studenten Sixten Ferring Houltz.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Lundagård.
I riksdagen, fredagen den 27 oktober, diskuterade representanter för Tidöpartierna förslag om att sluta att erkänna Palestina som självständig stat (SD, L, KD) och inleda vapenexport till Israel (L). Om förslagen genomförs skulle det, i kombination med det redan indragna biståndet till Palestina (10/10), innebära en kollektiv bestraffning av det palestinska folket, och motverka fred. I stället borde regeringen tydligt fördöma Hamas krigsbrott – liksom Israels – och öka, inte minska, stödet för fred och internationell rätt.
Regeringspartiernas beslut och diskussioner är reaktioner på islamistiska Hamas terrorattack som inleddes den sjunde oktober i år, då över 1200 israeler dödades och oklart antal togs i gisslan. Som terrororganisation fokuserar Hamas på civila. Detta måste straffas. Men genom sitt agerande straffar regeringen inte Hamas utan Palestina, som tar avstånd från terrororganisationen – och det palestinska folket.
Det första man gjorde tre dagar efter dådet var att avveckla det ekonomiska stödet till Palestina. Utdelningen av detta ”palestinabidrag” var dock strikt kontrollerat för att inte främja terrorism, och den största delen gick till palestinska och israeliska projekt för människorätt, vatten- och energitillförsel i landet.
Endast 1 procent gick till den palestinska myndigheten. När ett sånt stöd behövdes som mest, i skottzonen mellan Hamas och Israel, drogs det in. Sveket mot det palestinska folket spelar dessutom Hamas rakt i händerna, som ensamma försvarare av palestiniernas existensberättigande.
I bidragets ställe öppnade riksdagsledamoten Joar Forsell (L) i fredags för vapenexport till Israel. Detta med hänsyn till landets ”skyldighet att försvara sig”. Det finns dock de som hävdar att Israel gör mer än att uppfylla denna skyldighet. Human Rights Watch betecknar den militära kampanj som Forsell vill stötta som ”oproportionerlig”. Samma dag som Forsell talade i Riksdagen rapporterade nyhetsbyrån AP att över 7000 palestinier dödats sedan den 7 oktober, och av dem 2 900 minderåriga.
Och hur ska man förstå Tidörepresentanternas positiva ställning till att sluta att erkänna statens självständighet? Hade det varit enklast för alla om Palestina gick under? Amnesty och Human Rights Watch kallar Israels hantering av icke-israeler i det ockuperade området för systematisk apartheid. Det etniska hatet mot palestinier är stort, och bosättarvåld understöds i många rapporterade fall av landets säkerhetstjänst.
Hur kan västvärlden erkänna sitt skuldkapital gentemot den palestinska befolkning (endast i mellanöstern över 5,7 miljoner) som sedan 1948 levt i exilläger runt om i världen? Och hur kan Sverige visa solidaritet med dem som hamnat mellan Hamas och Israels terror?
Genom fördömande mot Hamas såväl som Israels övervåld och rättskränkningar. Genom att stå för att kriget mot terrorismen ska bedrivas, men inte efter principen tand för tand.
Sanktionera mot krigsbrotten – återinför biståndet till Palestina.
Sixten Ferring Houltz, student
