Universiteten ska vara en plats där studenter tillåts växa och utvecklas som samhällsmedborgare. Men att universitetet ska främja demokrati och det demokratiska samtalet kan inte likställas med att universitetet ska försörja partier med lokaler. Det skriver Lunds universitets rektor Erik Renström i en replik till representanter för sex partipolitiska studentorganisationer.
Ett antal företrädare för politiska organisationer menar i Lundagård den 17/11 att en odemokratisk tradition länge fått råda inom den högre utbildningen. Som exempel på denna odemokratiska organisation verkar debattörerna syfta på Lunds universitets föreskrifter om att tillfälligt upplåta lokaler till politiska organisationer för sammankomster m.m (STYR 2020/71). Låt mig därför förtydliga varför denna föreskrift finns.
Innan jag gör det vill jag dock säga att jag håller med debattörerna om att universiteten ska vara en plats där studenter tillåts växa och utvecklas som samhällsmedborgare. För att kunna göra det behöver man få möjlighet att stöta och blöta olika idéer och tankar – existentiella, politiska eller vad som helst mellan himmel och jord. Ett öppet åsikts- och idéutbyte bidrar till större förståelse, mer kunskap och vidgade perspektiv och det är också färdigheter som universitetet vill att studenter tar med sig från sin utbildning.
Så över till föreskriften. Utgångspunkten är att universitetet behöver sina lokaler för de ordinarie verksamheterna. Särskilt under valår kommer ofta förfrågningar från partier som vill bedriva valmöten eller kampanjer i universitetets lokaler. De flesta håller nog med mig om att det vare sig är hållbart eller rimligt att universitetet ska tillhandahålla exempelvis säkerhet, tillsyn och lokalvård till externa politiska eller andra externa organisationer utan grund i den egna verksamheten. Att universitetet ska främja demokrati och det demokratiska samtalet kan inte likställas med att universitetet ska försörja partier med lokaler.
Objektivitet är också en viktig del i universitetets värdegrund. Det gör det mycket svårt att utestänga något parti. Och vem ska bedöma vad som är ett tillräckligt stort parti för att få tillträde? Ska till exempel ett lokalt uppstickar- och enfrågeparti beredas en lokal? Risken för godtycklighet i den typen av bedömningar är stor och även om universitetet håller sig till de etablerade riksdagspartierna kan det bli svårt med objektiviteten om det råder lokalbrist och något parti nekas lokal men inte ett annat.
Det står alla studenter fritt att organisera sig och Lunds universitets föreskrift följer Högskoleförordningen. En studentförening, som uppfyller de krav som anges i HF 1 kap. 13§ har rätt att även för politisk verksamhet, inkluderande inbjudna medverkande 1. boka gemensamma lärosalar för sammankomst och 2. anordna sammankomst i övriga lokaler efter samråd med och godkännande av ansvarig verksamhet i den aktuella lokalen. Kårerna är exempel på sådana demokratiskt uppbyggda föreningar som uppfyller kraven.
Utöver detta har studenter vid Lunds universitet stora möjligheter att ta del av samhällsdiskussioner genom utbildning, forskning och universitetets samverkansuppdrag. Det ges öppna föreläsningar, debatter och panelsamtal där forskare, studenter, politiker och andra samhällsdebattörer medverkar. Universitetet får regelbundet besök av svenska och internationella ministrar, statsledare, jurister, författare, konstnärer, diplomater, opinionsbildare, oppositionella och de föreläser ofta när de är här och står till förfogande för frågor.
Vad gäller affischering vid Lunds universitet regleras det i föreskriften om försäljning eller marknadsföring av tjänster eller produkter inom universitetets lokaler (BY 2010/27). Någon ytterligare föreskrift som rör affischering har inte myndigheten. Så i det här fallet tänker jag att debattörerna kämpar ner en halmgubbe och mig veterligen är inte affischering något stort problem på Lunds universitet.
Studenter ska inte undanhållas politisk kommunikation och de kan enkelt ta del av denna på allmänna platser och torg. Och annonsering via trycksak har idag till stora delar ersatts av andra vägar för kommunikation.
Erik Renström, rektor Lunds universitet
