I regeringens budget för 2024 presenterades en minskning av det finansiella stödet för studentkårer med 20 miljoner kronor från och med 2026, något Lundagård tidigare rapporterat om. Beslutet har väckt oro bland svenska studentkårer. Nu markerar även European Students’ Union (ESU), en samlingsorganisation för europeiska studentorganisationer, mot Sveriges regering.
Den aviserade nedskärningen, från 67 miljoner till 47 miljoner från och med budgetåret 2026, riskerar att minska studentinflytandet och kvaliteten på universitet och högskolor. Det menar Sveriges förenade studentkårer (SFS), som beskriver det hela som en ”attack mot studentkårernas finansiering”.
Reaktionerna på nedskärningen som presenterades tidigare i höstas har varit starka. Nu uttrycker även ESU sitt fulla stöd för SFS i deras oro över den minskade finansieringen. Jacob Färnert, ordförande för SFS, uttrycker en oro för eventuella kvalitetsförsämringar och ökat beroende av företagssponsring för att finansiera studentkårernas verksamhet.
– Jag är rädd att kvaliteten på studentkårernas arbete kommer att ta smäll här. Vi bidrar ju väldigt mycket i det nationella kvalitetssäkringssystemet och utser studentrepresentanter. Det finns flera risker, men ett sämre studentinflytande och kvalitet av utbildning är väl det största, säger han.
Sveriges förenade studentkårer.
Foto: Maria Cruseman
Studenternas påverkan på svensk högre utbildning är lagstadgad och utförs genom studentkårer på landets lärosäten och genom SFS. Majoriteten av deras verksamheter finansieras av statliga bidrag, och en mindre del genom medlemsavgifter. Detta system infördes 2010 som en kompensation för minskade medlemsantal i samband med att det slutade vara obligatoriskt att vara med i en studentkår.
ESU och SFS, som är den svenska medlemsorganisationen i ESU, betonar att nedskärningen kommer samtidigt som den befintliga budgeten för 2024 inte tar hänsyn till inflation och ökade kostnader inom högre utbildning. ESU uppmanar även den svenska regeringen att ompröva beslutet och säkerställa en fortsatt stabil finansiering för studentrörelsen.
Lundagård har sökt utbildningsminister Mats Persson som inte kunnat ställa upp på en intervju. Hans statssekreterare Maria Nilsson skriver i ett sms att de 20 miljonerna var en tillfällig förstärkning.
”Studentinflytande är en viktig kvalitetsfaktor. Under pandemin gjordes en tillfällig förstärkning om 20 miljoner kronor, som upphör 2026. Det är alltså ingen neddragning som föreslås i BP24 [budgetpropositionen för 2024 reds. anm.] utan en tillfällig förstärkning som från början var planerad att upphöra 2026. Regeringen följer frågan för att bedöma behoven under kommande år”, skriver Maria Nilsson.
Men Jacob Färnert håller inte helt med om den bilden.
– När Liberalerna senast var med i utbildningsfrågor under Reinfeldt-regeringen avskaffades kårobligatoriet. Regeringen lovade en ersättning på cirka 300 kronor per helårsstudent, men när beslutet väl genomfördes blev ersättningen en tredjedel av det löftet. Jag tycker att de här 20 miljonerna har varit som en kompensation för år av slit och nedskärningar i studentkårerna.
– Tyvärr har det varit lägre än utlovat från början, så vi har blivit lurade från start här egentligen. Vi hoppades att denna kompensation skulle vara långsiktig, men det har varit en besvikelse.
Det är ju många offentliga verksamheter som behöver göra besparingar just nu på grund av det ekonomiska läget. Ska det inte också gälla studentkårerna?
– Absolut. Det jag vill betona är att 20 miljoner i statsbudgeten, även om det är en relativt liten summa i jämförelse med de över 1 000 miljarder som statskassan har, ger otroligt mycket värde. Studentinflytande uppskattas av lärosätena. Det är erkänt i utredningar och lagstiftning att detta är en viktig funktion som man värdesätter. För en relativt liten summa, 20 miljoner kronor, får vi verkligen mycket tillbaka, säger Jacob Färnert.
