Utländska studenter betalar allt mer för sin utbildning på svenska universitet, slår ny forskning från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) fast. Enligt forskare är det hög tid att bestämma studieavgifternas roll, och Riksrevisionen granskar nu systemet.
En allt större del av universitetens intäkter kommer från de studieavgifter internationella studenter betalar för sin utbildning i Sverige, och Lunds universitet (LU) är ett av lärosätena där avgifterna utgör störst del av de totala inkomsterna. När studieavgifterna infördes 2011 var tanken att de enbart skulle täcka studenternas kostnader, men ny forskning från KTH visar att lärosätena tenderar att prissätta utbildningar även utifrån andra aspekter än kostnad, så som studenternas betalningsvilja och kostnader som inte direkt hör till de internationella studenternas utbildning. Detta innebär att svensk utbildning över tid kan bli en exportvara.
Det menar Hans Lundin, doktorand vid KTH och en av forskarna bakom studien som snart kommer publiceras. Enligt honom är Lunds universitet ett exempel på ett universitet med höga påslag. Påslag innebär i det här sammanhanget skillnaden mellan avgifterna för utbildningen och statsanslagen för samma utbildning.
– Vissa businessprogram på Lunds universitet har exempelvis ett dubbelt så högt påslag som ingenjörsutbildningar. Detta är ett exempel på hur en marknadslogik kan slå igenom, det vill säga att priset sätts i relation till studenternas betalningsvilja, säger Hans Lundin.
Hans Lundin menar att otydliga riktlinjer resulterar i att universiteten tolkar reglerna olika, och baserar avgifterna på annat än enbart utbildningens kostnader. I takt med att intäkterna från studieavgifterna ökar blir universiteten också mer beroende av dem för att upprätthålla sin verksamhet. Enligt Hans Lundin är det därför hög tid att diskutera vilken roll studieavgifterna ska ha, innan situationen blir svår att ta sig ur.
– Om vi tänker oss att den här trenden fortsätter, att universitet som LU och KTH får allt större intäkter från studieavgifterna, och att man börjar pytsa ut x antal miljoner runtom i fakulteterna för att expandera sin verksamhet. Oavsett om man tycker det är positivt eller negativt att svensk högre utbildning blir en exportvara ska man ha klart för sig att över tid riskerar man låsa in sig i ett system som kan vara svårt att ändra.
Att studieavgifterna på Lunds universitet går till övriga verksamheten håller Maria Lindblad, processledare för internationell marknadsföring och rekrytering vid LU, inte med om. Anledningen till de relativt höga påslagen vid LU beror på den service och de tjänster internationella studenter erbjuds, menar Maria Lindblad och tillägger:
– Det är faktiskt så att vi går lite minus. Den service vi har och det vi gör kostar faktiskt lite mer än vad påslaget är.
Exakt vad prisskillnaderna mellan olika program i Lund beror på kan Maria Lindberg inte svara på, däremot avfärdar hon att avgifternas storlek påverkas av studenternas betalningsvilja.
– Nej, det är det inte. Betalningsvilja är ingen faktor som vi kan ta hänsyn till.
Fler problem kring studieavgifterna har uppmärksammats, vilket lett till att Riksrevisionen nu granskar systemet. Problemen handlar bland annat om riskerna att universiteten inte ställer tillräckliga krav på internationella studenters förkunskaper, och att systemet utnyttjas för att kringgå reglerna kring arbetskraftsinvandring. Riksrevisionens granskning ska publiceras i november 2024.