Den 51-åriga ryske professorn Vjatjeslav Morozov har gripits av estnisk polis. Professorn, som har kopplingar till Uppsala universitet, misstänks ha spionerat åt den ryske presidenten Vladimir Putins räkning i flera år. Det skriver Expressen.
Den estniska säkerhetspolisen Kapo uppger att professorn tagit emot pengar av uppdragsgivare i Ryssland för att utföra sitt spionage. Kapo går inte ut med vilka typer av material som lämnats ut, men säger att de utreder om han kartlagt olika forskningskollegor i olika länder. Däribland Sverige och specifikt Uppsala.
– Det är förfärligt. Det är en otrevlig historia, säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning vid IRES (Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier i Uppsala) till Expressen.
Vad har du för bild av honom?
– Uppenbarligen fel bild. Vi är chockade allihopa, säger Stefan Hedlund till tidningen.
Vjatjeslav Morozov var professor vid universitetet i Tartu i Estland, som vid flera tillfällen haft en väletablerad kontakt med IRES.
– Min bild av honom är att han är väldigt duktig, driven, respekterad och uppskattad forskare. Han är en person som man aldrig förknippar med Putin och regimen och det som händer i Ryssland och kriget i Ukraina. Snarare en person som har en nykter och normal syn på skeenden, säger Claes Levinsson, prefekt vid IRES, till Expressen.
Även vid Lunds universitet (LU) har det förekommit misstänkt spionage. I februari 2023 avslöjade Svenska Dagbladet att LU i flera år samarbetat med personer som har direkta, eller mycket nära, band till den kinesiska försvarsmakten. LU:s rektor Erik Renström menar att misstänkta spionage är svårhanterliga eftersom det inte alltid finns något konkret att anklaga personer för.
– Det är en väldigt svår situation. De senaste fallen, som det i Tromsö [stad i Norge, reds. amn.] och det i Uppsala, handlar inte om hemlig och dold data. Utan det handlar om att bygga nätverk, gissningsvis för framtida påverkansoperationer, säger han.
Erik Renström säger att universitetet måste vara uppmärksamma på vad det finns för motiv och intressen i andra stater när forskare kommer till LU. Han påpekar också att det är upp till Säkerhetspolisen (Säpo) att ta beslut om uppehållstillstånd för forskare som tänker besöka Sverige.
– Det bästa vi kan göra är en medvetenhetshöjning. Grundinställningen är att man måste kunna lita på människor, men vi måste vara vaksamma på om vi exponerar oss eller drar till oss påverkanskampanjer, säger Erik Renström.