Allt fler pluggar vidare, men fortfarande är det stora skillnader på vilka utbildningar som leder till jobb. Däremot gör en kandidat- eller masterexamen i många fall ingen skillnad för jobbutsikterna.
Till vårterminen har hela 17 568 personer blivit antagna till Lunds universitet. Oavsett om man pluggar för att det är kul eller med ett tydligt yrke i åtanke, så kommer alla att behöva ta sig ut på arbetsmarknaden förr eller senare.
Det ser positivt ut för Lunds studenter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det konstaterade Utbildningsnämnden vid Lunds universitet i en rapport 2019. I rapporten framkommer det att ungefär nio av tio (93 procent) av lundaalumner mellan 2014 och 2016 hade fått jobb tre år efter examen.
Jobbutsikterna ser också goda ut för nyexaminerade studenter nationellt, åtminstone för de flesta. Det slås fast i den årliga rapporten som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterade i december.
Rapporten har undersökt hur många som får jobb ett till ett och ett halvt år efter examensåret 2019 till 2020. För de som tog en yrkesexamen ligger etableringsgraden på 89 procent. Etableringsgraden efter en sjuksköterskeexamen (90 procent) eller civilingenjörsexamen (92 procent) toppas bara av personer med läkarexamen, där hela 94 procent hade en god ställning på arbetsmarknaden.
Att just dessa yrkesgrupper ivrigt anställer nyexade studenter är förvisso inte något som överraskar. Inom hälso- och sjukvården, social omsorg och lärarkåren råder en arbetskraftsbrist som kommer att bestå de närmaste åren, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).
Studenter som siktar på generella examina inom hälso- och sjukvård samt social omsorg kan alltså även de räkna med jobb – där får åtta av tio jobb redan efter ett och ett halvt år.
Totalt hade nästan åtta av tio av alla med en examen från universitet säkrat en plats på arbetsmarknaden. Dock hade bara ungefär varannan (53 procent) med en examen inom humaniora och konst lyckats få tag på ett tryggt jobb.
I rapporten noteras dock att stipendier och bidrag, en vanlig inkomst bland kulturarbetare, inte alltid räknas in i statistiken.
Rapporten visar också att personer med kandidatexamen har lika stor etablering på arbetsmarknaden som de med en masterexamen.
– Vi har ett intressant resultat som visar att en generell examen på avancerad nivå inte alltid leder till en säkrare etablering på arbetsmarknaden. Personer med grundutbildning har generellt samma etableringsgrad som de som har en examen på avancerad nivå, konstaterar Louisa Vogiazides, författare till rapporten.
I rapporten visas även könsfördelningen på arbetsmarknaden, en förlängning av skillnaderna i utbildningsinriktning på högskolorna. Kvinnor dominerar många hälso- och sjukvårdsutbildningar, vilket är en förklaring till varför fler kvinnor än män är verksamma inom kommunal och regional sektor.
Män är i majoritet bland examinerade inom naturvetenskap, matematik och data, utbildningar som i sin tur tenderar att löna sig inom den privata sektorn. Därtill visar statistiken att gruppen med utländsk bakgrund och en examen var sex procent lägre än gruppen med svensk bakgrund.
