Kvinnliga forskare missgynnas av föräldraskap – enligt ny studie 

Kvinnliga forskare publicerar betydligt mindre efter att de fått sitt första barn. Samtidigt tycks mäns forskningskarriär oberörd av föräldraskap, enligt en pågående studie vid Lunds universitet. 

Kort efter att man fått barn går publikationerna av naturliga skäl ned för både män och kvinnor. Därefter återhämtar sig den manliga forskningskarriären, men inte den kvinnliga. 

– När vi tittar på publikationer hoppar kurvan ner ordentligt för kvinnor, mellan 20 till 30 procent mer jämfört med män. Det gapet mellan kvinnor och män försvinner inte över tid utan består när man tittar långsiktigt, säger forskningsledaren Olof Ejermo vid Lunds universitet. 

Studien undersöker hur män och kvinnors forskningskarriärer påverkas av att få barn. Den är en del av forskningsprojektet Women in Science and Technology (WINST) och kommer att publiceras i en rapport för Studieförbundet näringsliv och samhälle. 

– Vi har tittat på 12 000 föräldrar mellan åren 1996-2012, så det är ett väldigt omfattande arbete som täcker en stor del av den svenska forskarkåren, säger Olof Ejermo. 

Olof Ejermo och hans kollegor har analyserat flera aspekter av forskningskarriären, men den viktigaste variabeln har varit publikationsdata.

– Vi tittar på lön, men där kan vi se en relativt liten effekt av att man får barn. Däremot ser vi en stor effekt på antalet publikationer. Det är mycket viktigare för oss att fokusera på den datan, för att verkligen förstå vad det är som händer med forskningskarriären över tid, säger Olof Ejermo. 

Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på det akademiska fackförbundet SULF, är inte förvånad över studiens resultat. 

– Det är i linje med väldigt många andra undersökningar och rapporter som vi utfört. Kvinnor är utsatta för större risker i sitt arbete och den kvinnliga akademiska karriären går långsammare, säger Karin Åmossa. 

Hon ser allvarligt på hur den kvinnliga forskningskarriären påverkas av föräldraskap. 

– Det är ett stort problem. Mycket kompetens faller bort när alla inte kan konkurrera utifrån samma förutsättningar. Det är självklart en jämställdhetsfråga, säger Karin Åmossa. 

Normen ska inte vara att jobba 60 timmar i veckan.

Olof Ejermo menar att föräldraledighetsuttaget är mer jämställt nu än tidigare, men att skillnaderna mellan könen karriärmässigt ändå består. 

– Under de första åren i vårt material tog kvinnor ut ungefär fem gånger mer föräldraledighet än män. Under de senare åren tog kvinnor ut två till tre gånger mer. Men det har inte haft någon effekt på gapet i publiceringar mellan män och kvinnor. En tolkning av detta är att det inte främst behöver vara föräldraledighetsuttag som avgör hur jämställt forskningsfältet är.

Karin Åmossa ser framförallt en orsak till gapet mellan kvinnor och män. 

– Jag tror att det huvudsakligen handlar om ett arbetsmiljöproblem. Konkurrensen inom akademin är så pass hård att du måste jobba betydligt mer än 40 timmar i veckan. Det blir väldigt svårt att få in de där extratimmarna på kvällen och helger om man har barn. Något som särskilt drabbar kvinnor eftersom de generellt sett fortfarande tar ett större ansvar över hem och familj, säger hon. 

Karin Åmossa menar att ansvaret för att förebygga detta ligger på flera nivåer. Dels ligger det på arbetsgivare och forskningsfinansiärer, men även på politiker och regeringen. 

– Man kan inte förbjuda folk från att arbeta hemma, men som arbetsgivare har man ett ansvar att skapa en bra kultur på arbetsplatsen. Normen ska inte vara att jobba 60 timmar i veckan, säger hon. 

Jimmie Kristensson, vicerektor på Lunds universitet, säger att universitet arbetar mycket för att skapa en god och jämställd arbetsmiljö. 

– Vi följer upp arbetsmiljölagen systematiskt och gör hela tiden riskbedömningar och konsekvensanalyser. Forskningen är väldigt konkurrensutsatt och ett tufft fält, men ingen förväntas att jobba kvällar, nätter och helger, säger han.

– Framförallt ska konkurrensen ske på lika villkor för alla.

Vi är skyldiga som arbetsgivare att se till att man ska kunna kombinera familjeliv och arbete.

Men studiens resultat förvånar inte heller Jimmie Kristensson. Han menar att det finns många faktorer som kan spela in i varför kvinnliga forskare påverkas i större utsträckning än män av att skaffa barn, utöver arbetsmiljö. 

– Det är en jättekomplex fråga, men karriären ska självklart inte avgöra om man skaffar barn eller inte. Vi är skyldiga som arbetsgivare att se till att man ska kunna kombinera familjeliv och arbete, säger han. 

Olof Ejermo hoppas att studien kommer att leda till förändring inom akademin. 

– Syftet är belysa var problematiken ligger för att bättre kunna stödja kvinnor i sina forskningskarriärer. Förhoppningsvis leder det till nya innovativa lösningar och uppmuntrar folk att tänka lite utanför boxen när det gäller jämställdhetsfrågor, säger Olof Ejermo.