Att minska koldioxidutsläpp är ett av de tydligaste målen i Lunds universitets hållbarhetsplan. Universitetet skulle halvera sina utsläpp 2023 jämfört med referensåret 2019. Men det var man inte i närheten av.
”Lunds universitet ska förstå, förklara och bidra till att förbättra vår värld och människors villkor och därigenom vara en drivkraft för hållbar utveckling.” Så står det på Lunds universitets hemsida. Men faktum är att universitetet inte når upp till sina egna klimatmål.
2019 anslöt sig Lunds universitet (LU) till Klimatramverket för universitet och högskolor. Enligt ramverket ska universitetet senast år 2030 ha vidtagit åtgärder för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. För LU innebär detta att minska sina utsläpp med 16 procent per år. I hållbarhetsplanen som gäller för åren 2020–2026 är minskningen av koldioxidutsläpp ett av de tydligaste målen – universitetet skulle halvera sina utsläpp 2023 jämfört med referensåret 2018.
Foto: Isak Aho Nyman
Lunds universitets studentkårer (Lus) är kritiska till att målen för 2023 inte uppnåtts.
– Vi ställer oss jättenegativa till att LU inte når upp till sina klimatmål. Vi tycker att det är väldigt tråkigt att man inte har lyckats nå de mål som man har satt upp för sin egen verksamhet, säger Linnea Landegren, ordförande för Lus.
Har LU för ambitiösa mål, tycker du?
– Nej, det tycker jag absolut inte. För studenterna. och för samhället i stort så är det här en av de absolut viktigaste frågorna för framtiden och för universiteten. LU är en väldigt viktig samhällsaktör som har chansen att ta ett extra stort ansvar i hållbarhetsfrågan och borde göra det.
Det har dock skett framsteg inom vissa områden av miljöarbetet. Till exempel har man introducerat hållbarhetsdialoger med fakulteter och tecknat ett nytt avtal med en resebyrå för tågresor som ska förenkla internationella tjänsteresor med tåg. Men utsläppen från tjänsteresor, som minskade under pandemin, har återgått till 90 procent av nivån jämfört med 2019.
Linnea Landegren tror att flera faktorer bidragit till att man inte uppnått målet om tjänsteresor. Hon menar att LU är en komplex organisation och det krävs att man skapar incitament och stöd längs med hela kedjan på universitetet.
– Man behöver hitta olika incitament- och stödstrukturer så att de personer som faktiskt ska jobba med de här frågorna i praktiken får det stödet de behöver för att kunna fatta goda beslut som är bra för klimatet, säger hon.
Tycker Lus att LU har gjort det?
– Nej, vi tycker inte att man har gjort det. Man har ju inte nått de här målen och det som är lättast att mäta blir såklart tjänsteresorna, och där är det väldigt tydligt att man inte är i närheten av det som målet faktiskt var, säger Linnea Landegren.
Per Mickwitz, vicerektor med ansvar för forskning, hållbarhet och campusutveckling, menar ändå att universitetet är på god väg i sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt har han respekt för Lus kritik.
– Jag förstår Lus synpunkter och tycker att det är bra att de ställer krav på universitetet, säger han.
– Lus brukar alltid vara väldigt insatta i de frågor som de tar ställning till och de brukar ha väldigt välgrundade åsikter. Jag upplever att så även är fallet i den här frågan. Lus och studenterna är de som väldigt mycket drivit på Lunds universitets hållbarhetsarbete och det tycker jag är bra. Jag ser fram emot att vi jobbar tillsammans med dem för att vi ska uppnå ambitiösa mål i framtiden.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Han betonar också att man behöver ta hänsyn till fler delar än bara resandet.
– Vi hade väldigt ambitiösa mål och det var en ganska kort tid att göra en stor omställning.
– När det kommer till klimatet så är ju resandet en del av det, men vi måste också titta på de övriga delarna. Våra lokaler och upphandlingar är viktiga delar.
Universitetet arbetar på flera fronter för att bli mer hållbara, enligt Per Mickwitz. Bland annat ska man under 2024 utreda möjligheten att införa interna avgifter på flygresor. LU håller också på att ta fram en ny campusutvecklingsplan med hållbarhet och klimat som ett huvudtema. En central åtgärd är att öka effektiviteten i användningen av befintliga lokaler för att minska energiförbrukningen och se över behovet av nybyggnation som har stor klimatpåverkan.
Men ni hade ju som mål att halvera tjänsteresornas koldioxidutsläpp. Nu ser man ändå att tjänsteresornas utsläpp är på 90 procent av vad de var 2019. Det måste väl ändå ses som ett misslyckande?
– Jag tänker att vi inte nått ända fram ännu. Man ska heller inte underskatta vilken utmaning det finns i det hela. Vi är och vill vara ett internationellt toppuniversitet och det förutsätter en hel del resande. Samtidigt vill vi hålla fast vid det här målet att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresorna, bland annat genom att genomföra en hel del saker digitalt. Där är vi mycket bättre nu än vi var 2019, säger Per Mickwitz.
Per Mickwitz tror inte heller på att införa striktare krav på medarbetarna när det gäller resande, såsom att förbjuda inrikesresor.
– Jag tror att det är viktigt med information, att visa på goda exempel och att motivera. Och göra det lätt att välja ett mer hållbart sätt att resa, säger han.
Läs mer om universitetets flygresor här.
