Låg kunskap om ekonomi bland unga: ”Ganska ointresserad”

- in Ekonomi, Frågan, Nyheter

Endast en av fem unga har grundläggande kunskaper i ekonomi, visar en ny studie från Lunds universitet. När Lundagård ställer frågorna från studien till lundastudenter verkar dock de flesta ha koll på svaren, om än med viss osäkerhet och lågt intresse.

Våren har kommit till Lund och på bänkarna runt om i stan trängs studenterna för att njuta av vädret. De tre frågorna som ställs i studien publicerad av institutionen för psykologi handlar om ränta, inflation och riskdiversifiering. Nödvändiga kunskaper för en bra hushållsekonomi, enligt forskarna.

Tre frågor om grundläggande ekonomi

+

De tre frågor – The Big Three* – som deltagarna i undersökningen fick svara handlade om 1) ränta, 2) inflation och 3) riskdiversifiering.

1. Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2% per år. Efter 5 år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?

a) Mer än 102 svenska kronor (korrekt svar)

b) Exakt 102 svenska kronor

c) Mindre än 102 svenska kronor

d) Vet inte

2. Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1% per år och inflationen var 2% per år. Efter 1 år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?

a) Mer än idag

b) Exakt samma

c) Mindre än idag (korrekt svar)

d) Vet inte

3. Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond”.

a) Sant

b) Falskt (korrekt svar)

c) Vet inte

* Ett frågebatteri som används internationellt för att mäta finansiell förmåga. Används exempelvis av OECD och Finansinspektionen.

Rema Juma. Foto: Neo Wikman

Psykologstudenten Rema Juma sitter på en bänk i Lundagård. Rema läser svarsalternativen tyst för sig själv. Efter lite betänketid på den första frågan flyter de resterande på. Trots att hon till en början ställde sig tveksam till sina ekonomikunskaper svarar hon rätt på alla.

– Det är ju mindre än i dag, så C, svarar hon beslutsamt på fråga två.

Henrik Levinsson, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet, är en av forskarna i studien. I en kommentar till Lunds universitets hemsida säger han att vi måste prata mer om ekonomi. Rema berättar att hon själv inte har några problem att prata om ekonomi, men vet att det kan vara ett laddat ämne.

– Det kan vara att man inte har samma åsikter om ekonomi, inflation och allt som pågår nu i världen och då undviker jag att prata om pengar och ekonomi eftersom det inte heller är ett ämne jag är insatt i, säger Rema.

På en bänk lite längre bort sitter Moa Söderström och Gustav Hallberg. De har tagit en glasspaus från studierna i teknisk fysik. De hjälps åt med att svara på frågorna och tillsammans har även de alla rätt.

– Jag tänker att det är mer än fem gånger två och då är det ju mer, svarar Moa på fråga ett om ränta och får medhåll från Gustav.

Björk Mirjamsdotter och Adrian Karlsson. Foto: Neo Wikman

Resultaten i studien skilde sig åt beroende på utbildning och visade även att kvinnor är mer osäkra än män på sina ekonomikunskaper. Utanför LUX på en bänk sitter Björk Mirjamsdotter och Adrian Karlsson, som båda studerar historia. Båda känner en viss osäkerhet över sina svar. 

– ”Vet ej” är ett alternativ, man måste inte alltid känna sig så säker, säger Björk.

De har alla rätt förutom ett ”Vet ej” från Björk på fråga två om inflation. Att känna osäkerhet är de inte ensamma om. 

I vårsolen på trappan till Juridicum sitter vännerna Elsa Wallman, som studerar tyska, och juriststudenten Agnes Karlsson Lundin.

– Det här med jurister och matte, skämtar Agnes när första frågan ställs.

Elsa Wallman och Agnes Karlsson Lundin.
Foto: Neo Wikman

De fortsätter att diskutera frågorna och svaren mellan varandra.

– Men då är det väl som du var inne på, att inflationen är högre än räntan och då är penningvärdet mindre, frågar Elsa och Agnes nickar.

Ett felfritt resultat senare är Elsa och Agnes överens om att de borde prata mer om ekonomi än vad de gör i sin umgängeskrets, trots att de saknar intresset. 

– Man vill gärna ha lite mer kunskap, men jag är ganska ointresserad. Jag har inte så stort intresse i det här med att läsa på om vilka fonder jag borde investera i och så, säger Elsa.

På bänken utanför Psykologen funderar genusstudenterna Nilla Höglund och Emma Amsenius tillsammans med statvetarstudenten Sam Trüschel över fråga tre. Frågan berör risker med att köpa aktier hos ett enskilt företag.

– Det är väl mer riskfyllt, men i och med mer risker kan du också få mer, konstaterar Emma och Sam instämmer.

De tre vännerna andas ut när de inser att de har fått alla rätt.

– Det tog en tillbaka till skolan, man har ju läst samhällsmatte men det var några år sedan, säger Nilla och skrattar.  

Nilla Höglund, Emma Amsenius och Sam Trüschel. Foto: Neo Wikman

Hälften av respondenterna i studien uppgav att de hade ekonomiska svårigheter och en fjärdedel att de tagit lån för att kunna ha råd med sin privata konsumtion. På frågan om hur de tre vännerna skulle göra om det krisade sig med den privata ekonomin svarar Emma, Nilla och Sam att de skulle vända sig till familjen. 

– Sociala nätverket kan skydda om det krisar men det är ett privilegium att ha. Något alla inte har, säger Emma.

Det studenterna vi intervjuat har gemensamt, utöver vårdagen på en bänk i Lund, är att de hör av sig till familjen för stöd vid ekonomiska svårigheter. Och såklart deras tre rätta svar på frågorna.

Ekonomiska tips till studenter från studenterna

+

För att förstå och planera:

  • Budgetera ditt CSN, få en bra översikt genom att skriva ner budgeten på ett papper.
  • Var medveten om dina utgifter – våga kolla på kontot.
  • Håll koll på de små utgifterna – litet blir stort.
  • Prata med en kompis om din ekonomi, hjälps åt.

 

För att spara:

  • Matlådor.
  • Secondhand.
  • Spara lite av CSN varje månad.
  • Utnyttja studentrabatten och handla på extrapris.
  • Äta mer vegetariskt.
  • Ha framförhållning vid stora utgifter, ge dig tid till att tänka igenom stora köp.
  • Alkohol är dyrt, drick med måtta.