När Jan-Erik Kylänpää gick och lade sig i sitt korridorrum på Östgöta nation hade han ingen aning om att han samma natt skulle bli hotad till livet av beväpnade inkräktare. En vecka senare finns fortfarande ilskan kvar.
Klockan är strax efter midnatt tisdagen den 17 augusti. Jan-Erik Kylänpää har just gått och lagt sig, men han kommer inte till ro. För bara ett par dagar sedan försökte någon ta sig in på nationen. Sedan dess reagerar han på minsta lilla ljud. Plötsligt hör han hur någon drar och bankar våldsamt på ytterdörren längst ner.
– Jag går ut i korridoren och vet direkt att det här är ett inbrott. Jag bankar på alla dörrar i korridoren, men det är bara min granne Robin som är hemma och kommer ut.
Krossade rutan
Tillsammans beslutar de sig för att gå ner och konfrontera inkräktarna. Halvvägs ner för trappan möter de två unga män.
– Vi frågar ”Vad gör ni här?” och de svarar att de ska hälsa på en tjej som bor på andra våningen. Jag visste att just den tjejen inte var hemma på korridoren då och frågar hur de har kommit in. Då svarar de att de kunde koden, berättar Jan-Erik.
Men på Östgöta nation finns det inga kodlås, och Jan-Erik förstår att de brutit sig in. Han tränger sig förbi dem nerför trappan och ser att fönsterglaset bredvid ytterdörren är krossat.
– Då ställer jag mig i dörröppningen för att hindra dem från att komma ut. Samtidigt anstränger jag mig för att minnas hur de ser ut, för att kunna ge ett bra signalement till polisen. Jag såg att husförmannen hade kommit ut i trappan och stod och ringde polisen just då, säger Jan-Erik.
Hotar att skjuta
De båda männen är till en början lugna, men när Jan-Erik frågar dem vad de vill börjar de tjafsa. Den ene försöker ta sig ut och när Jan-Erik hindrar honom i dörröppningen blir han aggressiv. Han puttar ut Jan-Erik på gatan och måttar både slag och sparkar mot honom. Ett knytnävsslagsslag träffar Jan-Erik i nacken. Då blir han rädd och springer in. Mannen följer efter och försöker knuffa både Jan-Erik och Robin nerför trappan som leder till nationens publokal.
– Jag ser mannen sticka ner handen i fickan, som för att ta upp något. Då blir jag riktigt rädd, berättar Jan-Erik.
– Men i stället formar mannen fingrarna som en pistol och riktar mot mig och Robin. Han säger att han ska skjuta oss. Samtidigt sitter den andre mannen i trappan och äter kebab. Jag tror han var rätt påverkad, och det hela var väldigt absurt, förklarar Jan-Erik.
Togs av polisen
Strax efteråt försvinner de två männen ut. Polisen har ännu inte dykt upp. Jan-Erik och Robin är uppvarvade efter händelsen och bestämmer sig för att gå en promenad.
– Efter en runda på Mårtenstorget går vi hem via Östra Vallgatan. Då ser vi tre polisbilar stå vid vägkanten, och de två männen med händerna upp mot väggen. Det kändes väldigt skönt att få veta att de blivit tagna.
En vecka efter händelsen är Jan-Erik mer ilsken än rädd.
– Jag är mest arg. När jag låg i min säng och hörde att de var på väg in blev jag skitförbannad. Det känns som om man blivit kränkt. Det låter lite klyschigt, men jag ville visa dem att de gjorde fel, och det var därför jag ställde mig i dörren och hindrade dem att komma ut.
I efterhand har Jan-Erik fått veta att den ene av männen var beväpnad med kniv.
– Det känns ganska läskigt. Jag är glad att det slutade som det gjorde, säger han.
