Även om Palestinagård inte längre finns, lever tältlägrets idéer kvar i Lund. Den antisemitism som spreds under demonstrationerna gjorde Lund till en otryggare stad för judar. Det är ett perspektiv som måste lyftas, tycker Lundagårds politiska krönikör Kornelius Persson.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Denna krönika handlar inte om Israels krig mot Hamas. Den handlar om judarnas situation i Sverige, och hur den har påverkats negativt av palestinademonstrationerna det senaste året. Om man är oförmögen att kunna diskutera denna fråga utan att tvångsmässigt också lyfta huruvida Israels krig mot Hamas är rättfärdigt eller inte, bör man genast rannsaka sig själv.
I våras rapporterade Brottsförebyggande rådet att hatbrott med antisemitiska motiv ökat drastiskt jämfört med samma tid förra året. Hatbrotten är en direkt följd av den antisemitiska retorik som blivit normaliserad i Sverige de senaste månaderna. Palestinagård i Lund var en del av problemet.
Ett exempel på det är en banderoll som fanns uppsatt i tältlägret. Följande text stod utskrivet på arabiska: ”från floden till havet, Palestina är arabiskt”. Slagordet används flitigt av Hamas, och går ut på att Israel ska upphöra som stat.
Israel är garanten för judiskt liv i Mellanöstern. Om den enda judiska staten försvinner så kommer judar att i bästa fall fördrivas, och i värsta fall slaktas. Det är precis vad som har hänt i Israels grannländer.
Fördrivning och ett liv på flykt är starkt förknippat med den judiska historien. Judar har inte flytt för att de själva vill, utan snarare för att de varit tvungna till det – från antikens Egypten till Nazityskland och i dag. Alternativet har varit underkastelse, slaveri eller död. ”From the river to the sea” innebär fördrivning av judar, och är alltså inget annat än klassisk antisemitism, förklätt i ett käckt slagord.
Malmö är antisemitismens högborg. På bara 20 år har den judiska församlingen mer än halverats där. Anledningen är det utbredda judehat som finns i staden. Om Lund inte vänder utvecklingen riskerar universitetsstaden att också bli en stad som judar inte vill bo i.
För att motverka utvecklingen behöver man våga vara obekväm. Lunds universitet som institution kan inte göra allt. Det är viktigt att judehat också bemöts på individnivå. Som medmänniska bör man markera och våga ta strid mot antisemitiska idéer, oavsett om de uppkommer under ett seminarium eller på lunchrasten.
Palestinagård visade sig vara oförmögna att demonstrera för Palestina utan att samtidigt ge utrymme för antisemitiska slagord. Nästa gång Lunds studenter arrangerar en demonstration behöver aktivisterna som inte tolererar judehat göra sig hörda. Släng ut antisemiterna.
