Sveriges förenade studentkårer kritiserar regeringens budget

- in Kår, Nyheter, Utbildningspolitik

Den 19 september gick regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, ut med budgetpropositionen för 2025. Sveriges förenade studentkårer, SFS, var inte sena med att uttrycka sina åsikter och ställde sig kritiska till det nya budgetförslaget.

Studentinflytande, förändringar i resurstilldelningssystemet samt en översyn av studiestödssystemet är några av de områden som budgeten berör. Tre områden som kommer att påverka studenter.

– Den stora delen som vi verkligen är kritiska till, det gäller sänkningen av anslaget till studentinflytande, säger Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS.

Regeringens stöd för studentinflytande minskar med 20 miljoner kronor från och med 2026, precis som i den förra budgeten. När det kommer till hur detta påverkar studentkårerna menar Rasmus Lindstedt att vi kommer se färre heltidare, mindre pengar till att driva verksamheten samt ett tuffare ekonomiskt läge.

– Den stora konsekvensen av sänkningen är att vi kommer att se en minskad kvalitet i utbildningen. På lång sikt kommer svenska skattebetalare får mindre pang för pengarna, säger Rasmus Lindstedt.

Det är lagkrav att studentkårer ska utföra studiebevakning, något som kommer påverkas av nedskärningarna, enligt SFS. Rasmus Lindstedt skulle hellre se en höjning av budgeten för detta ändamål.

Regeringen har även beslutat att se över resurstilldelningssystemet, vilket syftar på hur pengar fördelas inom lärosätet, något Rasmus Lindstedt är positiv till. I dagsläget får högskolor och universitet en del av sin finansiering baserat på antalet helårsprestationer, alltså antalet studenter som klarar 60hp per läsår. SFS vill att vikten man sätter vid helårsprestationer ska tas bort eller minskas. Man vill även att lärosätena ska få större frihet att själva välja hur mycket pengar som skall gå till utbildning och hur mycket som skall gå till forskning.

Vidare ska studiestödssystemet ses över då detta inte har gjorts sedan 2001.

– Vi måste ha ett studiemedelssystem som är anpassat utifrån dagens studenter. Det nuvarande från 2001är trubbigt, egentligen så är ju utgångspunkten på något sätt att alla är 19-åringar direkt från gymnasiet som ska plugga vidare och så ser ju inte den svenska studentpopulationen ut, säger Rasmus Lindstedt.

SFS hoppas få en ersättning för VFU, verksamhetsförlagd utbildning, att bostadsbidraget blir en del av studiestödssystemet samt frågan om sjukskrivning på deltid, något de jobbat med länge.

Så här uttrycker Rasmus Lindstedt sig om budgetens inverkan på studenter som helhet.

– Vi är ganska kritiska. Sen har vi ett par små ljusglimtar som, om man styr rätt, kan bli bra. Men på det stora hela så är det här en budget som slår hårt mot studentkårerna, som riskerar att underfinansiera vår utbildning.

– På det stora hela är jag ganska besviken.

Johan Pehrson, utbildningsminister (L). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

”Studentinflytande är viktigt”

I en skriftlig kommentar till Lundagård skriver Johan Pehrson, utbildningsminister, att regeringen stödjer studentkårernas arbete med 35 miljoner kronor per år.

”Detta gör vi för att vi vet att ett aktivt studentinflytande är viktigt för att utbildningen ska bli bra och hålla hög kvalitet”, skriver Johan Pehrson.

Han fortsätter med att skriva att regeringen förra året satsade på civilingenjörs-, naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för att säkerställa att rätt kompetens finns för den gröna omställningen.

”I årets budget genomför vi en särskild kvalitetssatsning inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga områdena. Vi vet att starka utbildningar inom dessa fält bidrar till ett dynamiskt samhälle och till en arbetsmarknad som kräver breddad kompetens”, skriver Johan Pehrson.

Varför får kårerna statligt bidrag?

+

2010 föll kårobligatoriet för Sveriges lärosäten, vilket innebar att det inte längre fanns ett krav på att vara medlem i en studentkår om du var student. Kårobligatoriets fall innebar en kraftig minskning av studentkårernas medlemsantal, något som i sin tur medförde förlorade intäkter för kårerna.

Regeringen beslutade då om att gå in och stötta studentkårsverksamheten ekonomiskt. Sedan pandemin startade har summan legat på 68 miljoner kronor varje år, varav 60 miljoner går direkt till studentinflytandet och kårerna.

Men från och med 2026 kommer anslaget att minska till 48 miljoner kronor. Det innebär att pengar avsedda för studentinflytande kommer att minska med 12-20 miljoner kronor, beroende på hur resurserna fördelas.