Jag har fått tillbaka min tro på mänskligheten. Eller i alla fall min tro att människor är goda och ärliga, innersta inne. Senaste veckan har som tidigare nämnts spenderats i Filippinerna.
Ett land med 100 miljoner invånare varav 40 miljoner lever i slummen. Djungeltrumman hade låtit meddelat att korruptionen var hög, kriminaliteten på gatorna avsevärd men terrorn och den väpnade konflikten begränsad till de södra delarna av landet. Därför planerades resrutten in till centrala och västliga öarna av Filippinerna, nämligen två dagar i Manila och fyra dagar på ön Palawan.
I Manila passade vi på att se på Intramuros, ett ganska mysigt kvarter med många gamla hus från spanska kolonialtiden. Runt gamla stan med tillhörande murar hade man även passat på att bygga en golfbana. Inga konstigheter.
Shoppingen var undermålig, med västerländska mått mätt. Utbudet av flip-flops i storlek 45 var synnerligen begränsat och skjortorna var även här i slim fit. Däremot lyckades vi knipa några riktigt schyssta mosquito-nät att ha på vandrarhemmet i Palawan. En genuin souvenir, helt enkelt.
Efter en kortare flygtur befann vi oss sedan på ön Palawan, som i Sverige kanske är mest känt för att ha skärgården El Nido i sin nordligaste del där vissa säsonger av Expedition: Robinson spelats in. Vi hade inga planer på att rösta ut varandra, så vi höll oss istället på öns mittersta delar. Stränderna vid Puerto Princesa avverkades, liksom en tur till Sabang för att åka på Underground River Cave Tour. Efter en ny, världsomfattande omröstning är tydligen denna underjordiska grotta ett av världens sju nya underverk. Grottan var spännande, men själva båtturen i grottan varade bara nån halvtimme och sikten vara ganska dålig. Men trevligt hade vi alla fall!
Det var efter den båtturen jag återfick mitt hopp om mänskligheten.
Med dessa spjut till fartyg for vi runt bland öarna i den filippinska skärgården.
På grund av diverse omständigheter blev det lite stressigt på vår väg till vandrarhemmet där vi skulle plocka upp våra ryggsäckar och tränga oss in i en fullpackad buss. Resvan som jag är hade jag givetvis gömt min reservplånbok på ett ytterst säkert och hemligt ställe på rummet. Man är ju inte dum liksom.
Men att komma ihåg det faktum att jag gömt plånboken var desto svårare, vilket resulterade i att den låg kvar i vandrarhemsskjulet när jag befann mig på ny ort. Efter några telefonsamtal vandrarhemmen emellan skickades plånboken inslagen i ett paket med två springpojkar och en buss till vårt nya vandrarhem. När jag öppnade paketet var mycket riktigt alla pengarna kvar. Fantastiskt. Givetvis gav jag en rejäl hittelön, för en sådan god moral måste ju belönas på något sätt!
Filippinerna levererade även sol, 30 grader i skuggan och vita sandstränder. Som västerlänningar fick vi många nyfikna blickar längs gatorna, men alla vi pratade med var väldigt vänliga och hjälpsamma. Man kan dessutom leva som en kung, då 100 pesos motsvarar ungefär 20 svenska kronor, och en taxiresa med Tricycle gick loss på 10 pesos per person och en öl för 44 pesos. Lyxigt värre, tyckte vi fem bytisar som reste tillsammans och lyckades bränna en tredjedel av resebudgeten redan första kvällen.
Filippinerna är…
* Landet utan trafiksäkerhet. Kaoset med fotgängare och cyklister på Lilla Fiskaregatan är ingenting jämfört med att promenera i centrala Manila.
* Landet som pratar spanska men ändå inte. Det bara låter som spanska, och taxichaufförer och servitörer blir lite stötta om man råkar svara på spanska.
* Landet utan väglinjer och där ett rödljus betyder mindre än en välanvänd tuta. Sträck ut en hand genom vindrutan när du vill att någon ska stanna för dig.
* Landet där en sked ska användas som kniv vid matbordet. Konstant. Även till sega köttbitar.
* Landet som, enligt egen utsago, uppfann ölen San Miguel.
* Landet som förbjuder privatexport av mangofrukter, men där tre flaskor med filippinsk rom gladeligen slinker igenom flygplatsernas säkerhetskontroller.
* Landets som bjuder på inträdet men som sedan sniket kräver betalt för att få gå in på flygplatsen och lämna landet. WiFi var i alla fall gratis ett litet tag.
