Doktorand vill lägga fram webbsida som avhandling

- in Nyheter, Utbildning

I takt med att samhället digitaliseras väcks frågan om hur en doktorsavhandling bäst bör utformas. Traditionellt publiceras en avhandling som en tryckt bok eller en pdf-fil, men det finns idéer om att även andra format kan läggas fram.
– Jag är före min tid och får betala ett pris för det, säger doktoranden Johan Schlasberg.

Johan Schlasberg, doktorand i företagsekonomi vid Lunds universitet, har valt att skriva sin avhandling om ekosystem för digitala uppslagsverk som en webbsida. Initiativet är ett försök att få företagsekonomiska institutionen att godkänna alternativa format för att presentera forskning.

Han menar att detta format ökar tillgängligheten och användarvänligheten, exempelvis genom att erbjuda funktioner som interaktiva länkar och selektiv läsning.

– Jag valde att göra en webbavhandling, som jag kodat, eftersom det är ett format som fler kan ta del av. Jag är en nörd när det gäller hur man ska göra kunskap mer tillgänglig, säger han.

Traditionen av tryckta avhandlingar eller pdf-filer baseras på akademiska rutiner och standarder, menar Johan Schlasberg. På den medicinska fakultetens hemsida står det exempelvis att en avhandling ska utformas som en monografi eller vetenskapliga artiklar sammanfattade i en kappa. Det tryckta formatet är standard, men i takt med en teknisk och digital utveckling har pdf-format accepterats och blivit allt vanligare.

Trots de potentiella fördelarna med digitalisering som Johan Schlasberg lägger fram, är motståndet stort inom akademin. Johan Schlasberg påstår att personer på Ekonomihögskolan och vid Företagsekonomiska institutionen har varit skeptiska till hans val av format och betonar vikten av att följa etablerade processer.

I Johan Schlasbergs fall råder det fortfarande en osäkerhet huruvida avhandlingen kommer att få läggas fram eller inte.

Jens Rennstam, studierektor för forskarutbildningen på Företagsekonomiska institutionen, menar att avhandlingen än så länge inte godkänts för att Johan Schlasberg inte har genomfört delar av avhandlingsprocessen.

”Innan det är frågan om att godkänna en avhandling så måste en doktorand gå igenom ett antal obligatoriska kvalitetsgranskande seminarier. Johan har inte haft något av dessa seminarier, så det känns lite tidigt att diskutera formatet på själva avhandlingen”, skriver han i ett mejl.

Johan Schlasberg har dock en annan bild. Han menar att han 2015 fick ett beslut från Företagsekonomiska institutionen om att de skulle bekosta ett seminarium om han inkom med ett färdigt manus. Johan Schlasberg säger att det därför är otänkbart att flera år senare, när manuset nästan är helt klart, kräva ett nybörjarseminarium för att utvärdera forskningsidén.

– Det tänker jag inte ha, säger han.

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Det Johan Schlasberg vill belysa är dock en bredare diskussion om hur avhandlingar kan utvecklas. En avhandling läses i dag oftast av en mycket begränsad krets inom akademin – ett slöseri med resurser och kunskap, menar Johan Schlasberg.

– Här sitter begåvade människor och sliter, sedan läser oerhört få de färdiga avhandlingarna. Vi borde i stället göra dem mer nåbara och då handlar det inte bara om innehållet utan även formen, säger Johan Schlasberg.

Jens Rennstam har ingen statistik på hur många som läser en avhandling, men betonar att den utgör en presentation av forskning som kan läsas av andra, men även till stor del fungerar som en obligatorisk examination för en doktorsexamen.

”Vilket format som är bäst för detta går naturligtvis att diskutera”, skriver han,

Han menar att kompletterande tillägg, att utöver avhandlingen sprida informationen och forskningen på andra sätt genom en blogg eller en webbsida, är ett rimligare tillvägagångssätt än att helt ersätta den traditionella formen.

”Professionella, akademiska läsare läser på ett annat sätt och med andra syften än den breda allmänheten. Att sträva efter ett format som passar alla riskerar att skapa en produkt som saknar precision och skärpa i akademikers ögon”, fortsätter han.

I den internationella forskarvärlden finns det några få exempel på hur traditionella format utmanas, som en avhandling från 2015 i webbformat av Amanda Visconti vid University of Maryland. Hur framtidens avhandlingar kommer att se ut är oklart, men Johan Schlasberg menar att akademin kommer att utvecklas och tillåta webbformat på samma sätt som pdf-formatet till slut blev standard.

– Universitet är konservativt. Jag vet att de inte kommer att godkänna avhandlingen, säger han, men lägger till att han är övertygad om att webbformatet kommer att utvecklas och användas i framtiden, säger han.

– Jag är före min tid och får betala ett pris för det.