Lunds universitets studentkårer (Lus) ska välja nytt presidium och tre kandidater tävlar om två poster. Teo Houmann kan bli historisk som den första Lus-presidialen från Studentkåren vid konstnärliga fakulteten i Malmö.
– Att bara bli nominerad är en halv vinst i sig, säger han.
Om mindre än en vecka väljs ny ordförande och vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus). Presidiet representerar samtliga studenter vid universitetet i utbildningspolitiska frågor. Tre kandidater har sökt de två posterna och under måndagen hölls en utfrågning, eller hearing, där de fick presentera sina visioner och svara på både valberedningens och kårernas frågor.
De två nominerade kandidaterna får konkurrens av Malte Larsson från Corpus medicum och Medicinska föreningen, som valt att motkandidera. Trots det finns inga tydliga skiljelinjer mellan honom och de andra kandidaterna.
– Jag motkandiderar mest av inre motivation, jag vill fortsätta göra skillnad och har mer att ge. I ett team kan jag bidra mycket. Samtidigt är jag trygg med att Elliot, Teo eller någon annan kombination också skulle göra ett bra jobb, säger han.
Ett tjugotal representanter från Lunds olika kårer är på plats under utfrågningen. Kvällen kretsar kring centrala frågor som Lus ekonomi, akademisk frihet, konflikthantering och arbetsgivaransvar. Lus har nämligen två anställda, ett studentombud och en administratör.
Vad är Lus?
+-
Lunds universitets studentkårer, Lus, är en samarbetsorganisation för studentkårer vid Lunds universitet. Lus verkar för de studerandes intressen gentemot Lunds universitet, kommun och region.
-
Lus utgör valorgan för Lunds universitets studenter och doktorander till alla universitetsgemensamma styrelser, nämnder och råd. Lus ansvarar även för en rad studentserviceverksamheter, som tidningen Lundagård, Kreditkassan, Bopoolen, Stiftelsen Lillsjödal och Lundakarnevalen.
-
Inom Lus råder principen ”konsensus minus ett”. Denna beslutsprincip betyder att alla kårer, minus en, måste vara överens för att Lus ska få driva en fråga vidare eller ta ställning offentligt. Valtinget är undantaget, där baseras rösterna på antal studenter som kårerna representerar.

möjlighet att påverka vår utbildning”, säger
Elliot Borgstrand. Foto: Vera Svahn
Först att frågas ut är Elliot Borgstrand, statsvetarstudent och nuvarande vice ordförande för Samhällsvetarkåren. Han betonar sin erfarenhet av att vara studentrepresentant och sitt stora intresse för högskolepolitik och utbildningsbevakning.
Om du blir vald så är du den tredje från Samhällsvetarkåren som väljs i rad. Vad tänker du om det?
– Antingen är vi väldigt duktiga i vår sak eller så är det vi gör uppskattat av de andra kårerna. För det är ju i slutändan ändå kårerna som väljer Lus presidium, inte Samhällsvetarkåren i singular, säger Elliot Borgstrand till Lundagård efter hearingen.
Elliot Borgstrand har tidigare varit engagerad i Liberala studenter, men har avsagt sig alla uppdrag när han blev kårrepresentant. Både Samhällsvetarkåren och Lus är partipolitiskt obundna organisationer och han vill inte sitta på dubbla stolar. Dessutom tror han att den politiska erfarenheten av påverkansarbete kan vara en tillgång som presidial.
– Lus presidium har ju egentligen inga egna åsikter, utan uppgiften är att driva kårernas gemensamma åsikter gentemot universitetet, säger han.
Näst på tur att frågas ut är valberedningens andra nominering, Teo Houmann. Han läser till musiklärare och är i dag ordförande för Studentkåren vid konstnärliga fakulteten i Malmö (SKFM). Enligt Teo Houmann är det första gången en SKFM:are blir nominerad.
Under utfrågningen lyfter han att han har erfarenhet av att representera sektioner inom sin hemmakår, med skilda åsikter och förutsättningar. Han tror också att hans ledarskapsförmågor och lärdomar från lärarutbildningen kommer att vara goda egenskaper.
– Det är jättehäftigt, säger Teo Houmann om att potentiellt bli den första Lus-presidialen från SKFM.
– Att bara bli nominerad är en halv vinst i sig. Det är jättekul att valberedningen ser att man skulle göra ett bra jobb.

Foto: Vera Svahn
Lus ordförande och vice ordförande måste ständigt förankra ståndpunkter hos medlemskårerna och föra fram studenternas gemensamma talan. Därför vill kårerna på plats på hearingen veta hur kandidaterna ska representera universitetets bredd – från doktorander till studenter inom både de ”våta” fakulteterna, som naturvetenskap och medicin, och de ”torra”, som humaniora och juridik.
Samtliga kandidater ger två primära svar på frågan om vad som kommer vara de viktigaste frågorna det kommande verksamhetsåret: det stundande rektorsvalet och Lundakarnevalen 2026. Ett annat återkommande tema är Lus ekonomi och akademisk frihet.
Att vara Lus-presidial beskrivs ibland som en otacksam roll. Varför vill du ändå vara presidial?
– Jag har egentligen inga problem att jobba lite i skymundan. Jag tycker det är helt okej att jobba utan att det syns. Det som har drivit mig det här året har varit samarbetet mellan kårerna, och Lus är rätt ställe för det arbetet. Även om det är hög arbetsbelastning, och det måste man vara ödmjuk inför, så tror jag att de goda delarna överväger de potentiellt negativa delarna av arbetet, säger Teo Houmann.

kostnader blir ekonomin en av de största
utmaningarna för nästa Lus-presidium, tror
Malte Larsson. Foto: Vera Svahn
Sist att frågas ut är motkandidaten Malte Larsson. Även han lyfter Lus ekonomi som ett av det kommande årets stora fokusområden. Många kårer kommer att få det tufft ekonomiskt när de statliga anslagen till kårerna sänks. Inflationen gör även att kostnaderna stiger. Malte Larsson hoppas kunna arbeta för att alla verksamheter inom Lus ska bli ekonomiskt hållbara.
– Det finns inga lätta svar på ekonomifrågan, annars skulle den vara löst. Men det är viktigt att alla kostnadsställen – Lundagård, kansliet, med flera – kan gå runt.
Måndagen den 17 mars, en vecka efter hearingen, röstar Lus valting om presidiet för det kommande verksamhetsåret.
Så fungerar Lus valting
+Lus valting fungerar som det högsta beslutande organet vid val av Lus presidium. Det består av representanter från Lunds nio studentkårer, där varje kår har ett antal mandat baserat på antalet helårsstuderande (HÅS) och heltidsekvivalenter (HTE).
-
Varje kår tilldelas mandat utifrån sitt studentantal, vilket innebär att större kårer har större inflytande i valet. Totalt finns 37 mandat i valet.
-
Flest mandat har Teknologkåren (9), minst antal har SKFM (1).
-
Tinget väljer två presidialer, som sinsemellan väljer vem som ska vara ordförande respektive vice ordförande.