Borta är tiden när det värsta som kunde hända dig som ny student var att du råkade säga ”Ja” vid fel tillfälle på uppropet. På Facebook får alla reda på vem du egentligen är, oavsett om du tryckt ”like” på Amélie från Montmartre eller inte. Det skriver Patrik Lundberg.
De flesta har nu lidit sig igenom de första timmarna av flackande blickar, svettiga handflator och rädsla för att inte hitta någon att kallprata med, eller ännu värre: att få ett riktigt ägg på halsen.
De flesta har även lyckats matcha sitt yttre med kursen eller programmet i fråga. Ekonomer med seglarskor och kotlettfrilla, genusvetare med magväskor och crustkepsar, teknister med tubsockar under sandalerna och litteraturvetare med skägg eller syntflätor.
Fram tills för några år sedan var ett misstajmat ”ja” på uppropet det värsta som kunde hända en novisch. Men nu, med den sociala medierevolutionen, är det bara en droppe i sjön Sjön.
I läsande stund kan du vara säker på att 99 procent av dina nya klasskamrater har kollat in din profil på Facebook. Är du ovanligt söt, lång, eller korpulent kan jag garantera att folk har googlat skiten ur ditt namn och tagit reda på att du har ett mörkt förflutet som ungsosse, klass III-spelare i pingis och kaninhoppare.
Driver du en blogg utan rent mjöl i rss-feeden är det lika bra att logga ut från studentlivet direkt.
Men åter till det värsta. På Facebook kan du inte styra över ditt eget öde. Där har du hundratals vänner som kan vara dina fiender utan att du eller ens dem vet om det.
Din gamla bästis kan när som helst svärta ner din vägg med oskyldiga frågor om när kommer hem till Bromölla och har fredags mys med taco paj och neger bollar som du lovade förra veckan.
Dina päron kan skriva att de är sååå stolta över att de äntligen har en jurist i familjen och att du glömde nattblöjorna hemma.
Din högstadiepolare kan när som helst undra när han får tillbaka VHS-filmerna Rocco loves Jenna och Penetrator 3.
Då spelar det ingen roll att du har tryckt ”like” på Amélie från Montmartre, Hello Saferide och T.S. Eliot. Då är du det svin du alltid har varit och måste genast raderas från jordens yta.
Mitt tips till dig, kära barn, är trots allt varken att radera ditt förflutna eller att sluta stalka dina nya kursare. Det är att göra som Michael Jackson (R.I.P). Det handlar om att titta dig själv i spegeln och fråga vem du vill vara. För den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp och carpe diem och in vino veritas, som din gamla bff brukar skriva i sin statusrad.
