På grund av den märkliga inställningen att den högre utbildningen är för fin för att profitera på går Sverige miste om en mängd möjligheter. Fler privata aktörer skulle göra att fler med icke-akademisk bakgrund skaffar sig högre utbildning. Det skriver Lotta Moberg.
Något säger oss att det är omoraliskt att profitera på utbildning. Och i USA liksom i Sverige formuleras allehanda motiveringar mot privata högskolor utifrån denna syn.
Men här i Amerika visar utvecklingen hur en utbredd sektor med privata högskolor kan leda till fler möjligheter för studenter från alla samhällsklasser.
I Sverige finns farhågan att privatisering berövar riksdag, regering och forskare kontrollen över utbildningsinstitutionerna. Oron är befogad, men samtidigt helt ogrundad.
I USA kan man se hur studenternas önskemål om en användbar utbildning leder till fler privata högskolor med praktiska och yrkesinriktade utbildningar, just sådant som vår regering så gärna vill se mer av.
Antalet studenter vid privata högskolor i USA har ökat från 670 000 till nästan 1,8 miljoner mellan åren 2000 och 2008.
Tvärtemot vad fördomarna låter påskina handlar det inte om några lyxinstitutioner för överklassen. Med utbildningar anpassade för arbetsmarknaden lockar de i stället till sig fler studenter från fattiga förhållanden, singelmammor och studenter från etniska minoritetsgrupper eller personer som hoppat av gymnasiet.
Förutom att privata högskolor i USA betalar mer i skatt och får mindre bidrag än deras statliga motsvarigheter lever många av dem ett hårt liv i den politiska snålblåsten.
Jämfört med andra studenter tar fler privatstuderande studielån för att finansiera studierna, och en större andel av dem blir försenade med återbetalningen av lånen.
Fler skuldsatta studenter oroar den amerikanska regeringen, som nu föreslår att privata högskolor inte längre ska få något federalt ekonomiskt stöd om inte en tillräckligt stor andel av eleverna från skolan betalat tillbaka sina lån eller tjänar så pass bra att studielånet inte är för stort i förhållande till lönen.
En hel del privata skolor med studenter från fattigare förhållanden hotas därför av nedläggning.
Kastvindarna från den ekonomiska krisen orsakar också nedläggningar av privata högskolor. Ofta finns köpare, som vill ta över de nedlagda skolorna och satsa på att göra allt bättre och billigare, men politiska tjänstemän och lärarfack ställer sig inte sällan i vägen för sådana överenskommelser. Resultatet blir krossade familjedrömmar och för livet besvikna ungdomar.
Tack vare privata högskolor har fler från lägre samhällsklasser i USA kunnat bli akademiker. Samtidigt lever föreställningen kvar att den högre utbildningen liksom är för fin för att profitera på.
Att motarbeta privata högskolor i tron om att vinstintresset av naturen innebär att de drar till sig studenter från högre samhällsklasser är dock uppåt väggarna fel.
I Sverige för en sådan retorik inte med sig samma ödesdigra konsekvenser som för vissa amerikaner. Men utvecklingen i USA visar hur även en politik med goda intentioner kan leda till att de mindre välbeställda förlorar möjligheten till högskoleutbildning.
