De nya antagningsreglerna leder till att människors möjligheter till högskoleutbildning påverkas av vägval som de gör redan på mellanstadiet. Det menar Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets utbildningspolitiske talesperson.
– Systemet sorterar bort människor, säger hon.
Vänsterpartiet rasar mot det nya antagningssystemet till högskolan.
I en motion till riksdagen skriver partiet att meritpoängen för gymnasiekurser ska tas bort och att 25:4-regeln ska återinföras. Den innebär att sökande över 25 år med minst fyra års arbetslivserfarenhet får högskolebehörighet med endast gymnasiebetyg i Svenska B och Engelska A eller motsvarande.
Partiet anser att förändringen, som infördes inför höstterminen, ökar den sociala snedrekryteringen.
– Med de nya reglerna sorterar man bort grupper från högskolan. Det motverkar hela den syn vi haft på högskolan som en rättighet för alla, säger Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets utbildningspolitiske talesperson.
11-åringar tvingas ta avgörande beslut
Hon menar också att möjligheterna till att göra vägval senare i livet minskar.
– Redan på mellanstadiet måste elever göra val som påverkar deras möjlighet att komma in på högskolan. Föräldrar med akademisk bakgrund kan pusha sina barn att välja språkkurser redan i femman, men 11-åringar själva kommer inte att förstå att de ska välja kurser som är nyttiga först tio år senare, säger Rossana Dinamarca.
Ökade problem vid kriser
Vänsterpartiet är också emot borttagandet av urvalsgruppen Högskoleprov och arbetslivserfarenhet. Tillsammans med borttagandet av 25:4-regeln gör det samhället mindre flexibelt, enligt Rossana Dinamarca. Hon menar att det kan leda till djupare finanskriser i framtiden då många människor får svårare att komma in på högskolan.
– I kriserna har vi sett att folk börjar studera. Det är bra att till exempel industriarbetare som förlorar jobbet kan vidareutbilda sig antingen inom samma bransch eller något annan, säger hon
I stället för 25:4-regeln ska nu arbetslivserfarenhet prövas som reell kompetens för den sökta utbildningen.
– Att pröva reell kompetens är resurskrävande och risken är stor att läroplatser därför struntar i det, säger hon.
Systemet ändras igen
Efter att det nya antagningssystemet fått hård kritik för diskriminering av äldre och utländska universitetssökande ändrade regeringen meritsystemet för att även inkludera dessa grupper. Äldre sökande ska kunna tillgodoräkna sig meritpoäng redan höstterminen 2011. Utländska sökande får vänta till 2012.
Vad tycker du om regeringens nya förändring av antagningssystemet?
– Regeringen insåg att de gjort fel och tog ett steg tillbaka, men systemet borde göras om ordentligt. Det finns fortfarande problem, säger Rossana Dinamarca.
Regeringen avfärdar kritiken
Anna Neuman, politisk sakkunning på utbildningsdepartementet, försvarar det nya systemet.
– Meritpoängen skickar tydliga signaler till elever om att det lönar sig att välja språk och svåra kurser. Det är annars lätt att de bortprioriteras och att elever väljer kurser som är lättare att få bra betyg i. Man kan dessutom få maximal meritpoäng utan att läsa mycket språk, säger hon.
Hon tror inte heller att borttagandet av 25:4-regeln kommer att leda till problem vid lågkonjunkturer.
– Folk som blir uppsagda kan ju använda sina gymnasiebetyg eller betyg från vuxenutbildning för att söka till högskola. 25:4-regeln är schablonmässig bedömning, med reell kompetens tittar man närmare på vad en person jobbar med för att se hur denne kan tillgodogöra sig utbildningen, säger Anna Neuman.
Lus har inte tagit ställning
Lunds universitets studentkårer, Lus, har inte tagit ställning till det nya antagningssystemet med meritpoäng.
– Vi ser mycket allvarligt på social snedrekrytering och om det är så att systemet ökar den så är det absolut ett problem, men det är inget vi kan svara på i nuläget, säger ordförande Christoffer Ivarsson.
