Jag spenderade min helg i Padua, ännu en italiensk universitetsstad. Det var avkoppling på hög nivå och våren har nog kommit till Italien för att stanna.Det var sannerligen en trivsam helg som jag har haft, långt bort från juridik och plugg. Det var välbehövligt och väldigt kul att träffa sin kära moder igen. Vi varvade intaget av italiensk mat med besök på konstutställningar och lite vandrande i affärer. Vi hann se en utställning med renässanskonst där det fanns tavlor av Tizian av Rafael, bara en sådan sak kan få vilken konsthistoriker som helst att darra. Jag darrade också, nästan i alla fall. Vi fick även en oväntad lektion om Bach och hans verk. Meningen var att vi, tillsammans med mammas kollegor, skulle gå på en konsert. Det visade sig istället vara en 40 minuter lång utläggning på italienska om Bach och hans verk. Mellan varven fick vi avnjuta 10 sekunder långa musiksnuttar som exempel på vad som just beskrivits. Vår svåra position till trots, vi satt allra längst fram, så klarade vi oss igenom ”konserten” som till sist avslutades med en hel sats av ett Back-stycke. Det dröjer ett tag innan jag utsätter mig för en liknande prövning.
Padua som stad var väldigt fin, även om jag fortfarande håller Bologna högre. Det som är intressant är att man verkligen kan se färgskillnaderna och de utmärkande dragen för städerna. Padua är betydligt mer gult- och ockrafärgat, medan Bologna som jag tidigare sagt går i de röda tongångarna. Även husen i Bologna känns högre, lite mer palatsliknande. Men så hyser det ju också världens äldsta universitet, då måste man imponera med byggnaderna.
Vädret har till slut valt att vända, det tackar jag för. Det är som att Italien inte har någon vår, eller åtminstone inte i svensk mening, för här är det redan som vilken svensk sommardag som helst. Så, nu får man helt enkelt lägga om sina garderobsfunderingar och ta fram sommargarderoben. Det enda problemet är att italienarna själva inte riktigt är lika lättlurade och därför är det fortfarande ganska påpälsade vilket gör att man drar sig lite för att ta på sig en sommarklänning och riskera att bli klassificerad som turist. Vi får väl se om de inte kommer på bättre tankar snart!
Jag håller som bäst på att traggla mig igenom ett rättsfall i investment law och det är inte det lättaste. Imorgon vankas ineldningen på mitt första och troligen enda italienska grupparbete. Tydligen är grupparbete inte den vanligaste formen av pedagogik i Italien, men jag tror nog att det ska gå vägen ändå! Det får helt enkelt visa sig om någon vecka när vi ska presentera det hela för resten av klassen.
Fortsatt glad måndag!
