Idag kände jag för första gången på riktigt länge att jag faktiskt var utomlands. Den där speciella doften av rengöringsmedel blandat med torghandel infann sig och jag fick minnesbilder från tidigare utlandsvistelser.Om det bara hade varit så väl att den där semesterkänslan faktiskt var sann. Dessvärre är den italienska kurvan snarast som sådan att i takt med att temperaturerna höjs så höjs också arbetsbelastningen på universitetet. Men, det hindrar ju inte en från att kombinera nytta med nöje; som idag när jag valde att spendera två timmar i solen samtidigt som jag förkovrade mig i teorier kring gängkriminalitet. Det var väl investerad tid ur båda synvinklarna.
Gårdagens grupparbete gick över all förväntan, eller snarare vi hade kanske inte så mycket till grupparbete, men vi lade upp arbetsfördelning åtminstone. Så på fredag ska vi börja på allvar, men på det hela taget så tror jag det kommer gå ganska bra. I mina ögon handlar det om en vanlig seminarieredovisning (enligt det lundensiska universitetsupplägget), men för italienarna så är det som sagt inte så vanligt att de har grupparbeten, därav den något upptrissade situationen.
En annan intressant iakttagelse som involverar såväl studier som mode är studenternas förkärlek till ryggsäckar. Det är ju förvisso glädjande att många väljer denna någorlunda ergonomiska bärstil, men det som förvånar är snarast att ryggsäckarna verkar ha funnits med sen lågstadiet. Det är alltifrån en gammal hederlig Eastpak till ryggsäckar med diverse motiv så som spindelmannen eller andra fiktionsbaserade tryck. Det är ju en fin tanke ur miljösynpunkt, om inte annat, att ha kvar en gammal trotjänare på ryggen.
I måndags så flyttade även undervisningen ut då vi hade en gästföreläsare från MIT (Massachusetts Institute of Technology). Det var på det hela taget en uppsluppen föreläsning där vi fick hör fågelkvitter kombinerat med teorier om kriminologin i framtiden. Nu ska jag kvittra vidare i livet och studierna!
