I januari fyller Wikipedia tio år. Sidan som startaade som en andrahandslösning har blivit en av de största symbolerna för mänskligt samarbete på nätet.
Men går det att lita på en anonym folkmassa?
Babels torn hade förr eller senare blivit obeboeligt. De långa trapporna kanske inte hade varit ett problem för unga och friska, men kom ihåg att yttertemperaturen på 10 000 meter kan vara drygt 50 minusgrader. Bostadslösa hade garanterat ryggat tillbaka vid insikten att det fanns en risk att frysa ihjäl varje gång de vädrade sina lakan.
Det är tur att internet uppfanns så att mänsklighetens strävanden kunde få fritt spelrum. När en av Wikipedias grundare, Jimmy Wales, intervjuades av den amerikanske tv-journalisten Charlie Rose för några år sedan beskrev han ambitionerna med sin skapelse så här: “The core idea of Wikipedia is that everyone should have free access to the sum of all human knowledge”.
Den här sortens språkbruk skulle vara kraftfullt om det inte var så att det användes av varje närsynt man med en laptop. Skillnaden mellan Wales och många andra är att han kommit mycket längre på vägen.
Wikipedia startades 2001 av Wales och filosofen Larry Sanger som ett sidoprojekt till nätencyklopedin Nupedia. Nupedia hade drivits som en traditionell encyklopedi, där varje artikel faktagranskades och redigerades av erkända experter. Problemet var att arbetet visade sig vara extremt långsamt – på ett och ett halvt år hade Nupedia bara publicerat drygt 20 artiklar. Wales och Sanger beslöt sig för att göra det som varje företagsledare gör när han vill öka produktionen – de fördelade arbetet.
I stället för expertråd skulle vem som helst, utan någon förhandsgranskning, kunna skriva och redigera artiklar. Wikipedia var fött. Ett år senare hade sidan 20 000 artiklar på 18 språk.
Experter vore inte experter om de var fullständigt utbytbara och sidan har ända sedan starten mött motstånd och brottats med trovärdighetsproblem. Sanger, som lämnade Wikipedia redan 2002, har varit en av projektets största kritiker. Han har anklagat användarna för att inte respektera erkänd expertis och för att locka till sig troll, det vill säga människor som medvetet för in skämt och felaktigheter i artiklarna för eget nöjes skull.
I frånvaro av erkänd expertis redigeras Wikipedia genom konsensus. Tanken är att den ackumulerade goda viljan hos de många miljoner användarna ska kompensera för den lösa hierarkin. Alla förändringar och nya artiklar samlas i ett arkiv och de som regelbundet vandaliserar artiklar blir avstängda.
Det mest kända exemplet är när Wikipedia förbjöd medlemmar från Scientologkyrkan att skriva på sidan. IP-adresser som kunde spåras till scientologerna hade systematiskt ändrat i artiklarna om rörelsen för att få den att framstå i bättre dager. Detta bröt mot en av Wikipedias principer: Skriv inte om dig själv, ty du kan omöjligt vara neutral.
Kan man lita på Wikipedia? Vetenskapstidskriften Nature gjorde 2005 en undersökning som jämförde sidan med det brittiska uppslagsverket Encyclopedia Britannica. Undersökningen studerade totalt 42 vetenskapliga artiklar och kom fram till att Wikipedia innehöll 162 faktafel (3.86 per artikel) och Britannica 123 (2.92 per artikel).
Många tog det som ett bevis på att Wikipedias crowdsourcing-modell höll, men enligt Larry Sanger är Wikipedias problem ett annat: Det spelar ingen roll om sidan är pålitlig, så länge den uppfattas som opålitlig. Fortfarande känner sig många manade att hänvisa till sidan med klädsam ironi: “Naturligtvis är det sant – Wikipedia har aldrig fel!”.
Henrik Norinder, universitetsadjunkt vid institutionen för handelsrätt på Lunds universitet, har föreläst på temat Wikipedia och källkritik. Han menar att det är svårt att ge ett rakt svar på frågan om Wikipedias tillförlitlighet:
– Det beror på vilket ämne och vilket språk det gäller. Den engelska versionen av Wikipedia har mer kvantitativt innehåll och generellt tror jag att naturvetenskapliga artiklar är mer up to date än artiklarna om humaniora och samhällsvetenskap där det inte finns någon vetenskaplig sanning på samma sätt. Inom naturvetenskapen är det lättare att slå fast: “det här vet vi”.
Martin wilson är gymnasielärare och licentiand vid historiska institutionen i Lund. Han forskar för närvarande på hur informationstekniken påverkar historieundervisningen. Han menar att lärare, framförallt gymnasielärare, inte vet hur man ska hantera Wikipedia.
– Lärarna använder en slags strutsmentalitet. Många av dem förbjuder Wikipedia, men struntar sen i att följa upp de fall där eleverna gör det ändå. Jag skulle vilja se att användningen problematiserades. Det viktigaste är inte om innehållet är sant eller inte, utan vad som står där och inte står där – vilken urvalsprocess som har gjorts. Själv har jag börjat använda Wikipedia parallellt med Nationalencyklopedin i min undervisning. Då kan man jämföra dem med varandra och se hur de skiljer sig åt.
I skrivande stund har Wikipedia 19 miljoner artiklar på 273 språk. Enligt internetregistret Alexa.com är sidan den åttonde mest trafikerade på nätet. När Jimmy Wales, lagom till tioårsjubileet, bad användarna att donera pengar så att sidan skulle kunna förbli gratis och reklamfri fick han in 16 miljoner amerikanska dollar på mindre än åtta veckor.
Den amerikanske författaren Clay Shirky har räknat ut att den samlade arbetstiden för att skapa Wikipedia som det ser ut idag uppgår till hundratalet miljoner timmar. Ett faktum som kontrasteras mot att tevetittandet i USA uppgår till cirka 200 miljarder timmar – årligen. Vad Shirky vill säga är att världen bär på ett enormt kognitivt sparkapital och att nätet kan befria oss från passivitetens bojor.
Det råder ingen tvekan om att Wikipedia är ett kraftfullt projekt, men frågan är om det verkligen är en symbol för mänsklighetens nyfunna kreativitet. Den spanske forskaren Felipe Ortega presenterade häromåret statistisk forskning som visade att 90 procent av materialet på de tio största språkversionerna var skrivet av mindre än 10 procent av användarna. En annan forskningsrapport från 2009 som undersökte olika ämnesområdens fördelning på sidan avslöjar att dessa flitigt arbetande människor som utgör Wikipedias kärna är väldigt intresserade av “culture and the arts” (30 procent av artiklarna), men mindre entusiastiska när det kommer till “philosophy and thinking” (1 procent av artiklarna).
Det faktum att Wikipedia har oceaner av populärkulturell trivia provocerar säkert någon. Med tanke på att användarna är sådana som du och jag borde man kanske snarare bli glatt överraskad över att artikeln om Seneca är lika lång som den om Justin Bieber. Tioåringar brukar vanligtvis inte vara så allmänbildade.
I praktiken har emellertid Jimmy Wales visionära mål om att förmedla all kunskap till världens alla människor fått stryka på foten. Det krävs numera ett betydande allmänintresse för att något ska föräras en Wikipediaartikel. Den intressanta frågan är hur användarnas preferenser påverkar urvalet. Om Wikipedia är världens största kunskapskälla så betyder det att vi har outsourcat en viktig fråga till en anonym folkmassa: Vad är värt att veta?
