Vi älskar jubileum i Lund. Men mitt bland alla jubileumsfester och jubileumskakor får vi inte glömma bort att ta tillfället i akt och fundera över vad vi egentligen håller på med, skriver Erik Neppelberg.
Hurra, hurra, hurra! Leve, leve uti hundrade år bland skålar och pokaler och så vidare och så vidare. I Lund älskar vi jubileum.
Förra årets firade tidningen Lundagård 90 år och Akademiska föreningen 180-årsjubileum.
I år firar Lunds stadspark 100 år, Lundaspexarna 125 år och Lunds tekniska högskola 50-årsjubilerar. Det verkar rentav firas överallt, hela tiden.
Men vad ska egentligen ett jubileum bestå av? Bakåtblickar, minnen. Idé! En fotoutställning med gamla bilder? Classic. En jubileumsbok kanske, med lite olika levande och halvdöda skribenter? Yes box. Sen ska vi ju ha jubileumsmiddag, jubileumsmedalj, jubileumskaffe och jubileumskaka. Men frågan är: Jubilerar vi bara för jubilerandets skull?
För några veckor sedan fick jag följande festliga mejl i min inkorg; ”Inbjudan till idémöte om LU 350 år! Från december 2016 till januari 2018 kommer Lunds universitet att fira sitt 350- årsjubileum (universitetet grundades i december 1666 och invigdes i januari 1668). Redan nu vill vi börja samla goda idéer till jubileumsaktiviteter, skrifter och liknande”.
Ett och ett halvt års jubileum! Vilken fest!
Jubeldoktorer, jubilemsföreläsningar, jubileumskurslitteratur och jubileumsbostäder för utbytesstudenter. Det finns alla möjligheter för att fira, men även för eftertänksamhet.
Jubileum är nämligen även bra tillfällen för reflektion kring den egna verksamheten. Det vi har hållit på med nu i ett, 50 eller 350 år, är det så bra egentligen?
I fallet med Lunds universitets jubileum är det spännande, och positivt, att man 4,5 år före själva jubileet bjuder in till en spånträff. Om vad som hänt de senaste 345,5 åren har vi facit i hand, men vad de kommande 4,5 åren kommer att bjuda på är såklart höljt i dunkel.
Universitetet må ha en 350-årig historia, men dess verksamhet är inte bättre än det senaste året/åren. Viktiga frågor som stärkt utbildningskvalitet, fler lärarledda undervisningstimmar, bredare social rekryteringsbas, bekämpande av bostadsbristen och ökad jämställdhet bland professorerna får inte försvinna i glädjeyran.
I stället är det viktigt att vi nu gemensamt, studenter som universitetsanställda, fokuserar allt vad vi kan för att göra de kommande 4,5 åren de bästa i Lunds universitets historia. Sen ska vi banne mig fira jubileum.