Det enda sättet att uppnå snabba förändringar är att kvotera. Det sa prorektor Eva Åkesson under paneldebatten om hur ett universitet där alla känner sig välkomna kan bli verklighet i Café Athen på onsdagskvällen.
Omkring hälften av de som började plugga i Lund 2009 hade högutbildade föräldrar. Det är fler än för tio år sedan. Det visar en kartläggning från Statistiska centralbyrån och Högskoleverket.
Och det kommer inte bli bättre framöver. Det tror åtminstone inte prorektor Eva Åkesson. På Normaldagsdebatten om hur ett universitet som välkomnar alla var hennes prognos dyster.
– Jag tror att snedrekryteringen kommer att öka framöver. Regeringen verkar inte ha någon ambition att utöka antalet platser i högskolan, utan konkurrensen kommer att bli hårdare, sa hon.
Kvotering kan vara effektivt
Enligt Eva Åkesson är kvotering det enda sättet att snabbt förändra situationen.
– Jag är inget stort fan av kvotering, men att kvotera är det enda sättet att få dramatiska förändringar. Men nu har vi ingen laglig rätt att gör det.
I panelsamtalet, som modererades av Lundagårds Ida Ölmedal, deltog förutom Eva Åkesson också regionrådet Mats Persson (FP), kommunalrådet Anna-Lena Hogerud (S) och Viola Arvidsson från Sveriges förenade hbtq-studenter.
Intresset från studenterna var dock svalt. Bara omkring 15 personer hade tagit sig till AF-borgen.
De som var där kunde höra Mats Persson vända sig emot kvoteringstanken.
– Vilka som kommer in på en utbildning ska avgöras av individernas kunskap. Det vi politiker måste göra är att se till att processen blir så rättvis som möjligt, sa han.
”Traditionerna heteronormativa”
Men det är inte bara till utbildningarna vid universitetet som snedrekryteringen är påtaglig. Viola Arvidsson betonade också att det finns många som inte känner sig välkomna i studentlivet.
– Det är jätteviktigt att bredda perspektiven och se vad som händer utanför föreläsningssalarna och vilka som känner att studentlivet inte riktar sig till dem. Det handlar inte bara om kön utan också om etnicitet, avvikande sexualitet och funktionshinder. Vi måste skapa ett studentliv som välkomnar alla.
De starka traditionerna i Lund kan vara en bidragande faktor till att vissa känner sig exkluderande, menade Anna-Lena Hogerud.
– Många av traditionerna är starkt heteronormativa. Det kan stänga ute människor.
”Inte stöpta i samma form”
Mats Persson betonade dock att det finns en stor mångfald i Lund.
– Visst har vi många akademiska traditioner, och det är väldigt värdefullt. Men det finns också väldigt mycket annan verksamhet, både i studentföreningar och sådant som inte är kopplat till universitetet, säger han.
Prorektor Eva Åkesson var inne på samma spår.
– Det finns en stor mångfald i Lund, och den måste vi bli bättre på att visa upp. Vi har 46 000 studenter, och de är verkligen inte stöpta i samma form.
