Antalet lundastudenter som åker på erasmusutbyte i Europa är fler än på ett decennium.
Men det råder fortfarande stor obalans mot antalet inresande studenter. Nu kan universitetet behöva dra ner på avtalen.
Den 15 mars går ansökningstiden ut för en stor del av Lunds universitets utbytesavtal. Då kommer hundratals lundastudenter att ha ansökt om att få åka på ett stipendiefinansierat utbyte till bland annat europeiska lärosäten.
Men intresset för att komma till Sverige och Lunds universitet är långt större. Under 2010 kom fyra gånger fler hitresande studenter genom Erasmus: 1 251 mot 361.
Ökat utresandet är målet
Själva grundprincipen med programmet är att det ska ske ett utbyte, och det anses därför som viktig att åtgärda obalansen. Just nu pågår en utredning över alla utbytesavtal inom universitetet. Men redan nu står det klart att om inte utresandet ökar, kommer fakulteterna att behöva dra ner på antalet avtal och därmed också utresemöjligheterna.
– Utbytesbalansen är en utgångspunkt för Erasmusprogrammet, och vi strävar efter att förbättra den. Men frågan är komplex och det kan finnas goda skäl till varför vissa avtal inte alltid är i balans, säger Teresia Rindefjäll, programkoordinator för Erasmus i Lund.
Orsakerna till det svaga intresset är bland annat det bristande undervisningsutbudet på engelska, hög byråkratisk tröskel och svårbegriplig information.
Stora skillnader över lärosätet
Naturvetenskapliga fakulteten har länge dragits med utbyten i obalans. Något som inte enbart är negativt enligt de ansvariga på fakulteten.
– Hos oss åker runt 25 studenter på Erasmusutbyte varje läsår, men vi tar emot långt fler, runt 140 personer. Det skulle knappt vara möjligt att hålla vissa kurser utan de inresande studenterna, säger Anna von Barth, internationaliseringsansvarig.
– Men praktikstipendierna som går till studenter som ordnar egna platser utomlands är väldigt populära, fortsätter hon.
På området för humaniora och teologi utlystes i höstas 45 restplatser som saknade ansökningar till vårens studier.
– Många studenter från främst tyska lärosäten vill komma hit och studera de nordiska språken, men det är inte samma flöde tillbaka. Humaniora har inte samma kultur kring utresande som exempelvis Ekonomihögskolan, där en utlandstermin är en fjäder i hatten. Men intresset ser ut att öka, säger Carlos Tuesta-Soldevilla, fakultetens internationellt ansvarige.
– Jag tror mycket av vår framgång beror på att vi har en lång tradition av utbyten. De stora programmen på fakulteten är också av den karaktären att studenterna lätt kan tillgodogöra sig utbyteskurserna, säger Agneta Hedberg, verksamhetsansvarig på Ekonomihögskolan.
Utomeuropeiska utbyten populära
Möjligheterna att tillgodogöra sig utbyteskurserna lyfts också fram som en av de viktigaste lösningarna för att öka utresandet. Det menade en kartläggning av den internationella studentmobiliteten som nyligen blev klar vid lärosätet.
Sedan 2008 har universitetet i sin internationaliseringspolicy verkat för ett ökat utresande och Internationella programkontoret, som samordnar utbytena nationellt, har arbetat med flera marknadsföringskampanjer för att locka fler svenska studenter ut i Europa. Det har gett resultat och 2009 blev utresandet större än på tio år. Men Sverige har fortfarande en av de största matchningsproblemen inom Erasmusprogrammet.
– Många studenter tänker att Paris kan man åka till över en weekend. De vill i stället byta miljö ordentligt, och därför lockar de utomeuropeiska utbytena långt mer, säger Maria Rothzén på studentmobilitetsgruppen.
