En beskrivs som det enda fungerande Öresundsprojektet, den andra som unik i Sverige, men både meteorolog- och apoteksutbildningen vid Lunds universitet risker nu att läggas ner sedan Danmark infört studieavgifter.
Meteorologprogrammet i Lund har funnits i tio år, och lyfts fram som ett positivt exempel på Öresundsintegration då studenter läser två av sex terminer vid Köpenhamns universitet.
Nu finns det en överhängande risk att programmet läggs ner på grund av de nya danska avgiftskraven. Kandidatprogrammet utbildar flest meteorologer i Sverige, och är den enda av sitt slag söder om Stockholm.
När den danska regeringen i våras bestämde att kurser på högskolenivå ska avgiftsbeläggas, påverkar det även de svenska utbildningar som har samarbete med danska universitet. Detta är ett hårt slag mot det redan haltande Öresundsuniversitetet. Något utbytesavtal är inte heller aktuellt då mycket färre danskar än svenskar letar sig över bron.
Motgångar för haltande projekt
Öresundsuniversitetet startades 1997, som ett projekt för att binda ihop nio universitet och högskolor i södra Sverige och Danmark. Samarbetet skulle göra regionen till ett centrum för högre utbildning, gränser skulle suddas ut och studenter och institutioner skulle fritt kunna kombineras och dela kunskap med varandra.
Projektet har dock kantats av problem, och fått kämpa för att göra något avtryck i utbildningsfrågor. De danska avgifterna är nu ytterligare ett stort hinder för de som kämpar för integration över sundet.
Projektledare för Öresundsuniversitetet, Sara Virkelyst, tycker inte att man behöver säga att det här är slutet för projektet.
– Nej, jag tror inte det. Jag är ju optimist när det gäller det här och jag tror att det går att hitta en lösning, genom den vilja som faktiskt finns mellan universiteten att överkomma dessa gränshinder, säger hon men erkänner också att det känns motigt.
Universitet betalar för redan antagna
Det 20-tal studenter som blivit antagna till meteorologprogrammet i höst behöver dock inte oroa sig. Inte heller de som börjat tidigare och som har Köpenhamnsterminerna kvar. Fysiska institutionen i Lund betalar nämligen deras avgift på 14 000 euro per helårsstudent.
– Kommer vi inte till en överenskommelse med Köpenhamns universitet så betalar vi. Något annat vore inte rättvist mot studenterna som är antagna. Däremot så kommer vi inte att göra något överintag, säger Johan Zetterberg som är studievägledare på fysiska institutionen.
Men det här är bara en korttidsåtgärd medan universitetet försöker hitta en lösning för framtiden. Enligt studierektor Tomas Brage är avgifterna ungefär dubbelt så höga som den summa lärosätet får in per student från staten. Att driva en utbildning med förlust är inte rimligt.
– Hittar vi inte en lösning så läggs programmet ner, men jag förutsätter att vi gör det, säger han.
Och den enda lösningen är att universitetet slipper betala?
– Man skulle kunna tänka sig att Lunds universitet betalar för kurser som man köper från Köpenhamn, förutsatt att det hade rört sig om samma summa som det får av staten. Men en lösning vi ser är att vi förhandlar fram ett utbyte. Det kommer att finnas intresse för det i framtiden när vi har Maxlab och ESS. Så jag bedömer att förhandlingsläget är ganska bra.
Även apotekarprogrammet drabbas
Det är inte bara meteorologutbildningen som påverkas. Det finns långtgående planer på att till hösten 2012 starta en apoteksutbildning för 40 studenter per år vid Lunds universitet. Femårsprogrammet, som beskrivs som unikt i Sverige, har en termin förlagd i Köpenhamn.
Det är först den femte terminen som läses i Köpenhamn, men medicinska fakulteten vill ha full kontroll innan man tar in några studenter.
Enligt Göran Thomé i planeringsgruppen för apotekarprogrammet är det ingen fara för utbildningens framtid. Men gruppen har tvingas in i ekonomiska förhandlingar där en konkret lösning är långt borta.
– När vi räknade på det senast låg avgiften 22 procent högre än vad vi får in, och då går det ju inte ihop. Men jag har förstått det som att det finns utrymme för diskussion, även om de vill ha mycket betalt.
Är det ett stort hinder?
– Jo, det känns motigt, visst gör det. Men det finns en intention från våra motsvarande dekaner att vi ska ha det här samarbetet. Jag tror vi kan lösa det på något sätt, säger Göran Thomé.
