Kan det vara aktuellt att sälja sina kroppsdelar för att skriva av sina studieskulder? Lotta Moberg ser en potential i ett kontroversiellt förslag
Studieskulder kan bli studentlivets stora baksmälla. Ett halvt liv med CSN flåsande i nacken kan förstöra nattsömnen för de flesta. Uppfriskande nog har Professor Sue Rabbitt Roff från Skottland kopplat samman detta problem med ett av vår tids stora moraliska dilemman: Bristen på organ. Hennes förslag: Låt studenter donera en njure, och få studieskulderna betalade.
Varje person som dör i väntan på ett nytt organ är en tragedi. Trots att vi har ett av världens teknologiskt sett bästa sjukvård, uppskattas ett 30-tal personer dö varje år i Sverige för att de inte får en ny njure.
En frisk människa som donerar en njure lever med största sannolikhet vidare som om inget har hänt, och den kvarvarande njuren kompenserar förlusten med att öka sin funktion upp till 75 %. Ingen i Sverige, och i genomsnitt tre av tiotusen donatorer i USA, har dött av komplikationer.
SIFO genomförde på uppdrag av Sveriges Radio en undersökning som visade att var femte svensk kan tänka sig att sälja sin njure för 300 000 kronor. Siffran är påhittad men inte orimlig, och väl i linje med Professor Rabbitt Roffs förslag på 280 000 kronor.
På en fri marknad, som många liberalt sinnade personer ser som ett möjligt framtidsscenario, kan ett organ vara värt mycket mer än så. Priset som föräldrar är beredda att betala för att rädda livet på sin dotter är skyhögt, medan vilken frisk obemedlad person som helst kan få en ny framtid med ett betydligt mer blygsamt tillskott.
Varefter fler möjliga donatorer upptäcker denna möjlighet, kan njurpriset sjunka till väl under 300 000 kronor, tills det att lika många vill donera som söker en ny njure. Om priset blir alltför lågt kan dock kritik börja hagla om människor vars kroppsliga tillhörigheter utnyttjas på ett orättvist sätt.
En lösning i linje med den skotska professorn, att låta deras National Health Service överse hela processen och sätta ett pris på runt 300 000 på en njure har större chans att vinna legitimitet. Det är klart, med en kompensation som raderar en students studieskulder kommer en ny kö uppstå: Fler vill donera sina organ än som behövs.
Studenter skriver arga inlägg i Lundagård om hur flera av deras studiekompisar dragit vinst i Landstingets personnummerslotteri bland friska lämpliga donatorer, lokalpolitiker kräver regleringar och kontroll över diskriminering på grund av etnicitet och sexuell läggning. Orättvisorna delar befolkningen och leder till gatuprotester och stenkastning mot Karolinska.
Eller så är folket klokare än så. Personer som identifierar sig åt höger eller vänster, är ointresserade av eller nedgrottade i politik, inser att en kompensation för ett organ är rätt väg att gå för att rädda liv.
Samtidigt som fler studenter får möjlighet att studera utan att gräva ner sig i skulder, försvinner den största orättvisan i alla kategorier: Personer kan räddas till livet, i stället för att som nu dö alldeles i onödan.
