Patrice Soares förvånas över regeringens satsningar i höstbudgeten, och blickar utomlands för upplyftande inspiration.
Inga ökade anslag till högskolan. Inga steg närmare ett generösare studiemedelssystem. Inga steg närmare ett studiemedelssystem bestående av hälften bidrag, hälften lån, ett krav Sveriges förenade studentkårer, SFS, drivit i decennier. Däremot sänkt restaurangmoms.
Är det detta som är vägen framåt mot ett kunskapssamhälle och en kunskapsbaserad ekonomi, där fler får chansen att läsa på högskola och universitet? Ett Sverige som vill konkurrera med kompetens, kunskap, kunnande, högteknologi med mera?
Hälften bidrag och hälften lån skulle fungera som en utmärkt drivkraft för de individer som idag drar sig från att studera på högskolan på grund av att man inte vill skuldsätta sig. I både Danmark, Norge och Finland är bidragsdelen i studiemedlet över 50 procent, så ej i Sverige. Sveriges regering har tydligen lägre ambitioner.
Sänkt restaurangmoms, tio kronors billigare lunch, är det verkligen vägen framåt för ett Sverige som måste konkurrera med högre kompetens och fler innovationer? Man frågar sig? Hade det inte varit bättre att lägga dessa resurser på högskolan?
Ytterligare ett sätt att stärka Sverige som kunskapsnation och Sveriges medborgare som individer vore att öka människors möjlighet till vidareutbildning och omstart senare i livet. Det vill säga att ge fler människor chansen att läsa upp sina betyg senare i livet, att ge fler människor möjligheten att efter ett antal år inom yrkeslivet höja sin kompetens och öka sin behörighet för vidare studier inom den högre utbildningen.
Gärna sänkt restaurangmoms. Men först ett bättre studiemedelsystem och ett utbyggt komvux.
Sveriges medborgare förtjänar en högskola för alla som vill studera vidare. Sverige behöver en bred högre utbildning, med plats för alla, gammal som ung, fattig som rik, invandrare som infödd. Kort och gott en högskola för alla. Nu blev det inte så, nu blev det sänkt restaurangmoms.