Riksrevisionen kritiserar regeringen för att ha dålig koll på högskolesektorn. Breda utbildningar prioriteras för hårt. Nu förordar de påtryckningar för att få lärosätena att satsa på spets.
Riksrevisionen har granskat statens roll i utbildningssystemet i tio rapporter mellan 2008 och 2011. Nu samlas resultaten i en gemensam strategi, där de begär att regeringen ser över bland annat utbildningsutbudet och finansieringssystemet bakom. För många lärosäten satsar på breda utbildningar för att locka studenter, framför att erbjuda unika spetsutbildningar och ta en större risk.
– Risken med att profilera sig och satsa på spets är att lärosätena inte får så många studenter som de beräknat, och därför ser vi att många lärosäten i stället satsar på breda utbildningar, säger projektledaren Inger Rydén Bergendahl och fortsätter:
– Detta leder till ett minskat utbildningsutbud totalt. Vi föreslår därför att regeringen bör ta tag i likriktningen.
Enligt riksrevisionen kan orsaken ligga i att lärosätena får pengar efter antalet studenter inom ramen för det så kallade takbeloppet.
– Vi förespråkar inte någon förändring av finansieringssystemet, men förordar att man ser över möjligheterna för att stimulera satsningar på spetsutbildningar, Inger Rydén Bergendahl, projektledare för slutrapporten ”Att styra självstyrande lärosäten”
Riksrevisionen trycker även på att avståndet mellan forskning och utbildning har ökat. De pekar därför på att det finns en risk för att kvalitén i grundutbildningen sänks av att personalen som undervisar har allt mindre forskningsanknytning.
– Det finns även en otydlighet i vad forskningsanknytning egentligen betyder när man ska utvärdera verksamheten, något som regeringen borde se över, säger Inger Rydén Bergendahl
Slutrapporten lämnas nu över till riksdagen som sedan begär ett svar från regeringen inom fyra månader.
