Den 4 april lanseras Sidas nya satsning på öppenhet, nättjänsten Open Aid. Som Sveriges enda myndighet kommer de att publicera handlingar utan att journalister behöver begära ut dem.
Syftet? En garanti för transparens, aktiv bekämpning av korruption och ett medel för att underlätta granskning, enligt dem själva.
Jan Mosander, tidigare långvarig medarbetare på SR och en känd granskare av det svenska biståndet konstaterade att det var detta han hade kämpat för hela sitt yrkesliv. Under seminariet målade han upp en mörk bild av UD:s traditionella tystnadskultur och en biståndsbransch präglad av lättsinne och slarv. Hans granskningar har visat att miljoner tänkta att hjälpa fattiga människor att få drägligare liv slarvas bort eller förskingrats.
Sida får i dag hälften av biståndspengarna, resten försvinner i en svårgranskad labyrint av FN-organ, fonder och organisationer som kräver stora resurser att granska, om det ens går. Biståndsminister Gunilla Carlssons initiativ till Open Aid är därför lovvärt, men frågan är hur hon tänker? Omfattar den nya öppenheten också det statliga riskkapitalbolaget Swedfund?
Låt oss i alla fall hoppas – biståndet måste granskas för de fattigas skull. Inkompetens, slarv, lättja och girighet får inte hindra att pengarna kommer fram.
Ett tips: Missa inte P1:s Kaliber om Swedfund på tisdag.
