Högt satta bokpriser får studenterna att begå brott för att komma åt sin kurslitteratur. Samtidigt flyr förlagen läsplattorna och författarna börjar ta saken i egna händer. Men vem är det egentligen som väjer dina kursböcker och varför är de så dyra?
Kapitel 1: Varför är det så dyrt?
Tre tusen kronor per termin. Så mycket betalar du i snitt för din kurslitteratur första terminen du läser på program. Detta enligt priserna i den jämförelse Lundagård gjort av litteraturslistor från åtta program vid Lunds universitet. Socionomprogrammet har dyrast kurslitteratur i kartläggningen, med en kostnad på 4 828 kronor.
– Jag tror att det kan finnas ett dolt problem här, säger Pär-Ola Nilsson, avgående vice ordförande på Samhällsvetarkåren.
Pär-Ola Nilsson har haft ett särskilt ansvar för utbildningsbevakning och bland annat arbetat just med att granska kursplaner och tillhörande litteraturlistor. Han misstänker att de höga priserna får studenter att välja bort vissa böcker.
– Jag tror att studenter ofta väljer att inte köpa all litteratur på sitt program, helt enkelt för att det är för dyrt. Det är särskilt allvarligt inom ämnen där studenterna förväntas sköta mycket av sina studier själva, och man verkligen måste läsa böckerna för att få ut något av kursen.
Men varför är det så dyrt egentligen? Patrik von Bergen är försäljnings- och marknadsansvarig på Liber, ett av Sveriges största läromedelsförlag. Han ger sig på en gissning:
– Den svenska läromedelsmarknaden är väldigt liten, säger han.
Det är en förklaring till de höga bokpriserna återkommer, även hos läromedelsförfattare och inköpsansvariga på universitetsbiblioteken. De små utgåvorna ger höga priser. Men, tillägger Patrik von Bergen:
– Det finns såklart fler förklaringar, beroende på hur man ser på det. Vissa skulle säkert säga att förlagen skulle kunna ta ut lägre vinster.
Det finns det också de som säger.
– Kurslitteraturen är en kassako för förlagen, menar Karin Jönsson, första bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet, och pekar på bristen på konkurrens.
Antalet läromedelsförlag i Sverige är få. Men det är inte bättre med den internationella litteraturen, om man får tro Karin Jönssons kollega Christel Smith, verksamhetsansvarig på universitetsbibliotekets avdelning för elektroniska tjänster.
– De stora läromedelsförlagen är väldigt mäktiga. De senaste åren har de vuxit genom att köpa upp varandra. Det finns några riktiga jättar, som nederländska Elsevier och amerikanska Springer. De kan ta ut höga priser, berättar hon.
I den kampen står den enskilda studenten med litteraturlistan i hand ganska maktlös.
Men de som väljer kursböckerna från början då?
Kapitel 2: Lärarens frihet
Ja, vem bestämmer över litteraturlistan egentligen?
Kurslitteratur är ett svårreglerat område.
Det är den kursansvarige som väljer vilken litteratur som ska ingå tillsammans med de andra lärarna. Från och med i år granskas inte innehållet i kurslitteraturen i Högskoleverkets oberoende utvärderingar. Det lägger ett extra tungt ansvar på de som sitter i institutionsstyrelsen, där kursplanen och litteraturlistan fastslås.
– Men i praktiken ska det till mycket starka skäl för att ändra på en litteraturlista där, berättar Pär-Ola Nilsson på Samhällsvetarkåren.
– Det händer att man plockar bort en bok för att den är för gammal. Inom samhällsvetenskap säger kursplanen att det ska finnas normkritiska perspektiv, så det händer också att man ber läraren lägga till en bok för att det saknas. Men vi som sitter i institutionsstyrelsen har inte samma insyn i ämnet som läraren har, och det gör att det kan vara svårt att ifrågasätta den kursansvariges val, säger han.
Ibland är böckerna skrivna av den kursansvarige själv.
– Det är ofta en bra sak, säger Pär-Ola Nilsson, och fortsätter:
– Det gör att undervisningen får forskningsanknytning. Men samtidigt kan det finnas ett problem i att läraren skulle kunna välja sin egen litteratur bara för att tjäna en extra hacka. Man hoppas att det inte är så, men det är svårt att veta. Särskilt på större institutioner kan det vara så att ingen i institutionsstyrelsen har tillräcklig kunskap i området för att veta om det verkligen är det bästa valet av bok.
Men hur är det med priset då? Det finns inga regler för hur dyr kurslitteraturen får vara.
– På samhällsvetenskapliga fakulteten har vi ett maxantal sidor, men det finns ingen gräns för hur mycket litteraturen får kosta, berättar Pär-Ola Nilsson, men tillägger:
– Det är en faktor man försöker väga in.
Att priset är en ganska viktig faktor står ofta klart för studenterna själva. För förlagen har det blivit allt tydligare sedan konkurrensen ökat från ett nytt håll: de anonyma fildelarna.
Kapitel 3: Hotet från internet
Det är på något sätt som att stå på en solig strand och så ser man någonstans där borta över havet att det kommer ett riktigt svart moln. (…) Snart kommer det hit och då är det verkligen kraftigt. Men det är inte här ännu. Man börjar känna att det blir lite svalare i luften.
Orden kommer från Martin Nyman, säljare på Natur och kultur förlag, våren 2011. Det moln han anar vid horisonten är internet.
I samma vårljusa dagar får en biologistudent från Kungliga tekniska högskolan sin dom. Efter över tre års väntan frias han från misstankar om brott mot upphovsrätten för inbladning i The Student Bay. Rätten tycker inte att det räcker att han designat sidan för att han ska anses ha medvetet spridit kurslitteratur till sajtens påstådda tiotusentals användare.
Trots att sajten stängdes ner efter polisanmälan är läromedelsförfattarna som står bakom åtalet irriterade över domen. De räknar med att ha förlorat tiotusentals kronor i utebliven försäljning. En av dem hävdar att försäljningen av hans bok minskat till hälften det år den dök upp på The Student Bay.
Piratkopieringen slutade inte heller då The Student Bay stängdes ner. I sajtens fotspår dök snart andra fildelningsalternativ för kurslitteratur upp. Flera av dem förespråkade illegal nedladdning som en politisk handling, ett sätt för fattiga studenter att göra motstånd genom att vägra betala för sin kurslitteratur. Det var ett svårsmält budskap.
– En läromedelsförfattare tjänar i snitt 30 kronor i timmen, berättar Jenny Lundström, förbundsdirektör på Sveriges läromedelsförfattares förbund.
Men förlagen och författarna hade också en annan anledning att känna sig hotade. När The Student Bay lades ner var andelen av läromedelsmarknaden som bestod av e-litteratur fortfarande bara två procent. Fortfarande 2012, när domen mot en enskilde medlemmen i gruppen bakom The Student Bay tas upp i hovrätten, beskrivs den digitala läromedelsmarknaden som omogen, både av förlag och centrala köpare.
– Det går väldigt långsamt, säger Christel Smith på Lunds universitetsbibliotek, som är specialiserad på just digital litteratur.
– Förlagen står någonstans mitt emellan och försöker hitta en bra prismodell.
Christel Smith lyfter fram just rädslan för piratkopiering som det som gör förlagen ängsliga.
– Förlagen är rädda för piratkopiering. Just nu kan en bok med fri access kosta två till tre gånger så mycket som en tryckt bok och de billigare alternativen är kringgärdade med märkliga restriktioner som exempelvis är svåra för oss bibliotek att acceptera. Till exempel får bara en användare öppna filen, eller så får man inte lägga över den på en bärbar enhet som en läsplatta, berättar hon.
Patrik von Bergen på Liber vill helst inte prata om böcker i digital form.
– Nej, vi satsar inte på det över huvud taget, åtminstone inte på kort sikt, säger han.
Liber intresserar sig mer för mer avancerade digitala läromedel, som ger studenter möjlighet till övning och diagnostiska prov på dator.
– Ska vi stoppa in boken i burken eller ska vi göra något helt annat och faktiskt utnyttja de extra möjligheter som det digitala ger oss? frågar Patrik von Bergen retoriskt.
Och så är det förstås det där med lönsamheten.
– Förväntningen på priset på e-litteratur är kanske tio procent av priset på samma tryckta bok, säger Patrik von Bergen och fortsätter:
– Då är frågan hur innehållet i den boken ska se ut.
Men Jenny Lundström på Sveriges läromedelsförfattares förbund är mer optimistisk till kurslitteraturens framtid i burken – och på plattan. Och medan förlagen trampar vatten för att hålla sig vid ytan ser hon en annan ljusning vid horisonten för läromedelsförfattare som vill nå ut även digitalt.
– Det senaste året har det exploderat möjligheter att publicera sig digitalt, säger hon.
– Dels går de stora internationella förlagen i Storbritannien och USA före. Men framför allt har det dykt upp allt fler möjligheter för lärarna att publicera sig själva på webben. Jag vet många som har valt att publicera sig själva på det sättet.
På internetbiblioteket Ebrary behöver man inte gå via ett förlag för att bidra med sin bok. Apples i-Author är ett annat exempel. Och inom akademin finns det naturliga sätt för läromedelsförfattare att göra sig kända som inte kräver ett förlags marknadsföringsexpertis. Kanske sätter den nya tekniken förlagens makt i gungning?
– Jag tror att förlagen kommer att inse att det här är en marknad som de måste ta sig in på, säger Jenny Lundström.
Text: Virve Ivarsson och Ida Ölmedal
Fakta
[checklist]
Så mycket kostar kurslitteraturen första terminen
- Socionomprogrammet: 4 824 kronor
- Sjuksköterskeprogrammet: 3 866 kronor
- Juristprogrammet: 3 647 kronor
- Civilekonomprogrammet: 3 603 kronor
- Journalistprogrammet: 3 602 kronor
- Naturvetenskapliga kandidatprogrammet, ingång biologi: 1 863 kronor
- Civilingenjörsprogrammet, maskinteknik: 2 847 kronor
- Musikvetenskapliga kandidatprogrammet: 369 kronor *
- * Då räknas inte de utgifter som läggs på notutskrifter och partituder med, då dessa är individuellt anpassade efter studenten.
Så gjorde vi jämförelsen:
- Lundagård har kartlagt kurslitteraturpriserna för första terminen på åtta program vid Lunds universitet.
- Vi valde ett av de största programmen på varje fakultet.
- Endast obligatorisk kurslitteratur är inräknad. Kompendier som köps på institutionen är inkluderade.
- Priserna för böckerna kommer från lågprissajten Adlibris.com. I ett fåtal fall har Adlibris inte erbjudit boken. Då valde vi det billigaste alternativ vi kunde hitta.
- På sjuksköterskeprogrammet löper vissa kurser över flera terminer. Där har vi delat litteraturpriset på antalet terminer som kursen sträcker sig över.
[/checklist]
