Centralstationen
För eller senare hamnar vi alla här
med kom-jag-ihåg-att-låsa-dörren?-huvvet
efter spring i klätterställningen av trappor
har jag nu någon minut på mig att förundras
över hur mycket kärlek som kan rymmas
i åsynen av en Subway-skylt bredvid Systemet
metallormarna glider in ljudlöst
och den här staden är så trist, så varför
står jag plötsligt som fastväxt i perronggolvet?
