En historisk motreaktion

- in Nyheter
@Philip Stålhandske
Jenny Möller Jensen, Klara Bendz och Elinor Forsheden Silodi Foto: Alexandra Hall

Under nästa vecka kommer den hyllade teaterproduktionen Historia A till Lund för första gången. Scenkonstkollektivet Potato Potato hoppas kunna medvetandegöra vad historieundervisningen egentligen berättar – och ur vems perspektiv.

Föreställningen har sitt ursprung i något så oväntat som en myndighetsrapport. Delegationen för jämställdhet i skolans rapport, ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia” från 2010, visade tydligt att läromedel för den svenska grund- och gymnasieskolan i hög grad utelämnade kvinnor. Pjäsen Historia A föddes som en reaktion och som ett sätt att uppmärksamma de kvinnor som utmärkt sig genom historien.

Under en timme och tjugo minuter skildras kvinnor som på olika sätt utmärkt sig under historiens gång. Fem kvinnor skildras mer ingående och lyfts fram som framstående för sin tid. Samtidigt visar man hur det fokus på män i historieundervisningen orättvist framställer världen som något byggt av män.

Historia A spelades första gången under 2011 och när den nu sätts upp för andra gången har vissa ändringar gjorts. Bland annat har två av de kvinnor som gestaltats bytts ut. Dels för att spegla den ändring som skett i ensemblen, där Elinor Forsheden Silodi och Klara Bendz tillkommit, men också för att spegla vad som sker i världen just nu.

– Till exempel så har ett stycke om Anne-Charlotte Leffler tillkommit, som balans mot att en viss manlig författare har fått väldigt mycket uppmärksamhet det senaste året säger Linda Forsell, projektets konstnärliga ledare.

– Och vi vill gärna att du inte skriver ut vem det är vi syftar på, tillägger Freja Hallberg, teaterchef.

Det är något de upptäckte att de gjorde mycket i repetitionen inför förra uppsättningen: att relatera kvinnors bedrifter till män. ”Hon var före honom” eller ”medan han höll på med det här”. Eller att fästa sig vid på vilket sätt kvinnor var förtryckta, vilket de upplevde riskerade att reproducera ett förtryck på scen.

– Det räcker med att säga att Anne-Charlotte Leffler var den mest spelade pjäsförfattaren på Dramaten under 1880-talet, säger Freja Hallberg.

Men projektets mål är inte endast att tänka om kring vårt kollektiva minne, utan även att kasta ljus över hur vi själva skriver historia.

– Historia skrivs hela tiden, säger Klara Bendz, en av skådespelarna. När man läser teaterrecensioner i dag är det ofta så att manliga skådespelare nämns med namn, medan kvinnliga skådespelare bara nämns som kvinnliga skådespelare.

När en skådespelares namn inte skrivs ut förs hon inte heller till arkivet, vilket gör det svårt eller närmast omöjligt att införliva henne i en historia.

– Det här är ett oändligt projekt, säger Linda Forsell. Vi kan spela det här hur länge som helst.

Det finns även funderingar på att utveckla konceptet i en Historia B, en djupare granskning av hur vi egentligen tänker kring historia. Varför är det de enskilda bedrifterna som lyfts fram? Varför får en person stå som symbol för en hel generation? Historia B är ett ”löfte” enligt Freja Hallberg, men till att börja med handlar det om att lyfta fram de där kvinnorna som rätteligen skulle kunna vara symbolen för en tid, men inte är det.

 

 

Historia A spelas 19:00 på Månteatern i Lund den fjärde till sjunde december. Matinéföreställningarna klockan 13:00 den femte och sjätte december är slutsålda. Efter föreställningen den sjätte december hålls även en jämställdhetsdiskussion med Historia A som utgångspunkt efter pjäsen, med början klockan 20:40.