Nyligen presenterade tidningen Times Higher Education sin lista på världens mest prestigefyllda universitet. Harvard blev nummer ett. Lunds universitet kom på delad 91:a plats. Tidningens chefredaktör Phil Baty förklarar varför Europa är på nedgång och vad Lund måste göra för att klättra.
Varför går det dåligt för Lund?
– Sverige hade ett dåligt år och trillade ner lite grann. Ett problem hos alla nordiska länder är att de har en väldigt jämlik finansiering. Det är tvärtemot trenden i andra länder. Deras universitet lägger fokus på en utvald grupp som de stödjer för att just den ska uppnå världsklass. Det är ett bra sätt att locka investerare. Kanske delar de nordiska länderna ut pengar för jämnt, traditionellt har de haft gott om pengar men om pengarna sprids ut för mycket kan det vara negativt.
Borde Lunds universitet fokusera alla pengar på ett område för att stiga i rankningen?
– Det ska inte jag avgöra, men det verkar onekligen som att den globala trenden – från Storbritannien och Tyskland till Kina – är att vara mer tävlingsinriktade i sin finansiering och att specialisera sig mer. De stödjer ett mindre antal institutioner, som kan tävla internationellt och göra ett bra jobb.
Universiteten som inte kommer in på topp 100-listan, ringer de upp dig och är arga?
– När de sjunker i rankningen vill de veta varför och då berättar vi för dem vad som har förändrats i deras prestation. Vi bryter ner informationen så att de förstår vad som händer och vad de har gjort. Vi måste vara pålitliga och transparenta så att universiteten inte upplever att de bara kastas upp och ner på listan utan att vi kan förklara varför.
Du har inte fått några hot?
– När jag var med i rysk tv ville de veta om jag har blivit hotad till livet. Deras andra fråga var om jag har blivit mutad. Som tur är har jag sluppit båda, men det visar hur kraftfull rankningen är. Vi sätts under mycket press, men vi har ett så globalt erkänt system att vi inte är mottagliga för sådana saker.
I en annan av era undersökningar, där ni mäter forskningsresultat objektivt, kom Lund på plats 82. Men i prestigetestet är vi nummer 91. Varför?
– Folk tror inte att Lunds universitet är så bra som det faktiskt är. Objektivt hamnar de högre än vad forskare och människor uppfattar det som. Lunds universitet har en utmaning i att bli erkänt för att vara så bra som det är. De måste titta på sina akademiska nätverk, konferenser och publikationer. Det kan vara bra att vara underskattad, men om man inte har ryktet och prestigen så kan det också begränsa möjligheterna till investeringar, samarbeten och studenter. Så det är ett tveeggat svärd.
Har betydelsen av rankningar ökat?
– Vi har gjort den här rankningen sen 2004 och sen dess har vi sett den öka i betydelse. Dessutom rör studenterna på sig, nu studerar fyra miljoner människor utanför sitt hemland och de beräknas bli sju miljoner väldigt snart. Det finns en hunger efter information: studenter behöver en global jämförelse för att kunna välja universitet. Det gör att det finns ett enormt intresse för rankinglistorna.
Finns det någon risk med att rankningar blir viktigare?
– Den enda risken är att den styr universiteten för mycket. Rankningen ska informera beslutsfattare, men inte diktera deras verksamhet. Det är också viktigt att vi belönar saker som inte går att mäta i rankning. Varje rankning borde komma med en hälsovarning så att folk inte lägger för stor vikt vid dem. Plötsligt vill alla vara som Harvard, Oxford och Cambridge – det är ett problem eftersom mångfald är viktigt. Ett universitet kan vara fantastiskt och göra otroliga saker socialt och väldigt bra saker för den lokala arbetsmarknaden. Men det kommer inte belönas i världsrankingen eftersom den fokuserar så mycket på global forskning.
Vilken del av världen går det bäst för?
– Sydkorea gör extremt bra ifrån sig och Singapores utveckling är spännande. Kina klättrar stadigt uppåt, och Australien går också bra. Hela den regionen är ett spännande ställe att forska på och spännande för studenter att vara på. I toppen dominerar fortfarande USA, men kollektivt halkar de ner, precis som hela väst. Det är en långsam process men jag tror att det lutar mot att öst tar över allt mer.
Handlar deras framgång bara om pengar?
– Investeringar är avgörande – man behöver mycket pengar för att anställa forskare som är superstjärnor. Vi märker också att det går bra för de universitet som står fria från landets regering. Många universitet i Europa är väldigt tyngda av byråkrati, vilket inte är till gagn för dem. Man måste ha en akademisk frihet så att personalen är fri att tänka utanför ramarna.
Fakta
[checklist]
- Vem: Phil Baty
- Aktuell med: Chefredaktör för den brittiska tidningen Times Higher Education som varje år rankar världens universitet.
- Det här visste du inte om Phil: Utsågs år 2012 till en av de 15 mest inflytelserika personerna i utbildningsvärlden av tidningen The Australian.
[/checklist]
