Min kamrat bor hos AF bostäder i ett av tre rum på en liten korridor, men vill hyra ut rummet i andra hand.
Jag är intresserad av att flytta dit, och vid ett
besök talar jag som hastigast med en av de två andra hyresgästerna. Mina studier
nämns i förbigående. Allt verkar bra, men dagen därpå ringer min kamrat och
meddelar att ”tyvärr, du kan inte flytta hit. Killen du träffade vägrar bo med
någon som läser genusvetenskap, han motiverar inte och han vägrar diskutera”.
Min kamrat är givetvis mycket upprörd. ”Han säger att ‚hon verkade så trevlig,
tills genusvetenskapen kom upp. Då frös jag till is.”
Han kunde lika gärna sagt ”tills hon nämnde att hon var jude”, eller ”tills jag
insåg att hon var homosexuell”.
Min kamrat tycker att killen har helt fel, men böjer sig för killens vilja då
hon ”har lovat killarna i boendet att godkänna den som skall flytta in”.
Detta är allvarligt. Den etablerade studenten utnyttjar min oerfarna kamrats
samvete, utövar påtryckningar och kan idag på så sätt uppenbarligen välja vilka
åsikter de boende på studentkorridoren ska ha. Alla människor med en vettig
verklighetsuppfattning inser att detta är absurt. Men AF bostäder kan inget
göra, och ingen annan juridisk väg finns att gå eftersom den formella makten
ligger hos min kamrat med förstahandskontraktet. Är det så AF bostäder vill att
det ska gå till i deras korridorer?
Feminismen är en seriös politisk rörelse som tyvärr mer än någon annan dras med
fördomar. När jag förlorade en god bostadsmöjlighet under vårterminen 2002 var
det endast på grund av innebörden i dessa fördomar, som den okunnige killen i
sin inskränkta värld tar för sanningen. Allra viktigast är därför frågan: Är det
är så här alla anti-feministiska ”debattörer” vill att det ska gå till?
Johanna Jansson
studerande vid Centrum för genusvetenskap, Lund
