Att arbetsmarknaden ibland framstår som en orealistisk saga är inte ovanligt bland samhällsvetare. Men nu har en lösning på problemet importerats över Bottniska viken och hamnat på Ideon i Lund.
Insprängt på Scheelevägen i norra Lund ligger sedan trettio år tillbaka forskningsbyn Ideon. Här har studenter under våren kopplats samman med näringslivet i ett helt nytt kurskoncept med finskt ursprung: Demola.
Idén är att studenter från olika discipliner ska få möjlighet att verklighetsförankra sina studieår genom att ordna lösningar till utvalda företagsproblem. Utmaningarna kan bestå i allt från att förbättra Läkare utan gränsers kommunikationssystem, till att ordna ny mobilteknologi åt Sony.
– Vi pratade med studenter och kårer i Lund. Många berättade att de saknade praktiska kurser. Samhällsvetarkåren var positiv eftersom deras utbildningar ofta är väldigt teoretiska. Då kan Demola bli en slags livspraktik där människor jobbar tillsammans och drar nytta av varandras kompetenser, säger Charlotte Eklöf, projektledare för Demola.
Öppet hus på Ideon. Vårterminens Demolastudenter gör det sista på sina presentationer medan besökare strömmar in. Skjortor, kjolar och hälsningar trängs i lokalen. Varje studentgrupp hjälps åt att lyfta upp två och en halv meter höga whiteboardtavlor, fyllda med tankekartor och projektbeskrivningar.
Jessica Rustas-Robin är masterstudent i psykologi och en av de som arbetat med att förbättra Läkare utan gränsers interna kommunikationssystem.
– Det är kul att jobba över ämnesgränser och lära sighur andra tänker. Insikten att människor på en och samma arbetsplats kan ha helt olika uppgifter är väldigt värdefull. Det ger förståelse för hur andra ser på saker, säger Jessica Rustas-Robin.
Vad skiljer den här kursen från en vanlig praktikplats?
– På en praktikplats finns redan fasta regler, strukturer och sätt att kommunicera. Här är alla i stället med på samma villkor. Att inte vara helt knutna till ett företag gör att vi kan tänka utanför ramarna och inte behöver ta exakt hänsyn till vad ett företag tror skulle vara den bästa lösningen, säger Jessica Rustas-Robin, som även haft erfarenhet av praktikplats.
Att kursen skulle kunna underlätta samhällsvetares etablering på arbetsmarknaden är ju lovande och väl. Frågan är bara vad en samhällsvetare, eller en masterstudent i hebreiska, skulle kunna tillföra i en grupp som utvecklar robotteknik? Ingenting skulle man kunna tro, men vilka discipliner som behövs för ett projekt är beroende av vilka företag som kontaktar Demola. I Finland hörde exempelvis ett gruvföretag av sig och behövde hjälp med att skapa nya arbetsmanualer.
– De använde sig då av en student som pluggade språk. Genom hennes bidrag tog projektet helt andra vägar än det annars skulle gjort. Så om en student är lämplig eller inte har att göra med vilket projekt de ska arbeta med, säger Charlotte Eklöf.
Jessica Rustas-Robin var ensam beteendevetare i sitt projekt, något som inte nödvändigtvis behöver vara en nackdel.
– För mig fanns inga andra psykologistudenter att bli stöttad av. Så i en grupp med blandade utbildningsbakgrunder måste du ha trygghet i din egen utbildning. Då blir det också kul att känna att du har användning för utbildningen och vet någonting, säger Jessica Rustas-Robin.
I Finland har 85 procent av studenternas idéer blivit licensköpta av företagen de skapat lösningarna åt. Andra studenter har startat egna företag sprungna ur sina Demolaidéer.
Förutsättningarna för att studenter ska etablera sig på arbetsmarknaden är alltså relativt goda för de mastersstudenter som söker kursen.
Statistik från Statistiska centralbyrån visar dock att en högre utbildning redan i nuläget gör det enklare att etablera sig på arbetsmarknaden. Att Demola då i första hand vänder sig till mastersstudenter kan verka motsägelsefullt.
Borde kursen inte erbjudas till studenter på kandidatnivå istället?
– För att tillföra kursen något behövs ofta kunskap från en hel kandidatkurs. Det är en ganska hög nivå på uppgifterna. Upp till kandidatnivå är det också mycket obligatoriska kurser. Då kan det vara svårt att få in en Demolakurs, säger Mattias Kroon, en av initiativtagarna till kursen.
Händer möter händer. Applåder fyller lokalen på Scheelevägen efter presentationerna. Stolarna gnisslar mot golvet när ben sträcker på sig. I rummet intill väntar kaffe, buffé och mingel. Inför hösten kommer antalet studenter på kursen och antalet projekt de ska arbeta med tredubblas jämfört med våren.
– Vi kommer ha sammanlagt 15 projekt i höst jämfört med de fem vi hade i våras, säger Charlotte Eklöf.
Nya projekt på gång och möjlighet att sälja licensavtal till företag. Finns inte en risk att Demola blir ett recept på konkurrens mellan studenter?
– Haha, nej, det tror jag inte. Det är ganska bra stämning mellan teamen och varje team har ju olika förutsättningar. De samarbetar med olika företag och jobbar med helt skilda problem. Det blir nog en bra arbetsmiljö, säger Charlotte Eklöf.
Fakta
[checklist]Vilka kan gå kursen? I teorin kan vem som helst plugga en Demolakurs. I praktiken gäller det att varje sökande studenter har kompetenser som måste matcha de projekt som är aktuella för terminen. Hur många poäng ger kursen? Studenter som läser Demola i höst får 7,5 hp. Eventuellt ska kursen kunna läsas som en del av en annan kurs med ett högre antal poäng. Vid dessa tillfällen kan det finnas krav på att göra något ytterligare, till exempel kombinera Demola med ett teoretiskt kursmoment.[/checklist]
