Ta ert ansvar för pedagogiska meriter

- in Debatt
@Lundagård

Den pedagogiska förmågan hos nya professorer och lektorer bör ha tydligare bedömningsunderlag. Bland annat bör man dra mer nytta av studenternas kursutvärderingar. Det hävdar Susanne Ragvald, ledamot i SFS:s styrelse, och Jonas Borell, ledamot i TLTH:s styrelse, som här kräver att studentkårerna tar sitt ansvar för att garantera att ursutvärderingarna håller hög kvalitet.

Pedagogiska meriter som begrepp har diskuterats i en mängd undersökningar och

utredningar under 150 års tid, inte minst de senaste tjugo åren. Efter 1998 års

förändring av högskoleförordningen (SFS 1998:1003) föreskriver lagen att man vid

behörighetsbedömningen av sökande till professurer och lektorsposter ska ta lika

stor hänsyn till den pedagogiska som till den vetenskapliga skickligheten eller

andra behörighetsgrundande förhållanden. Ä ven vid befordringar ska pedagogisk

skicklighet beaktas.

En återkommande fråga är emellertid vilket bedömningsunderlag som behövs för att

bedöma en lärares pedagogiska skicklighet.

Idag råder brist på enhetlighet i beslut och bedömningar. Många gånger

beaktas inte pedagogisk skicklighet i den utsträckning som föreskrivs, eftersom

osäkerheten är stor om vilka kriterier som ska tillmätas vikt. På de olika

lärosätena har skilda praxis utarbetats för att uppfylla lagstiftningen. För att

styrka en persons pedagogiska meriter åberopas idag exempelvis prefektintyg,

dokumenterad undervisningserfarenhet, deltagande i pedagogikkurser, lärarpriser,

och sammanfattningar av kursutvärderingar.

Vad beträffar kursutvärderingssystemen fungerar de också olika beroende på

lärosäte, institution och fakultet. Ibland fungerar de inte alls. På vissa håll

är studentkåren aktiv i det kvalitativa arbetet med kursutvärderingar och på

andra håll sköts hela förfarandet av högskolan. Rutiner för genomförande av

kursutvärderingar och arkivering av resultaten varierar dessutom, och därmed

varierar även kvaliteten på kursutvärderingssystemen som kvalitetssäkringssystem

avseende pedagogiska meriter. Ett väl fungerande kursutvärderingssystem kan

utgöra en viktig faktor i bedömningen av pedagogisk skicklighet.

Under 90-talet har högskolan som bekant genomgått en kraftig expansion,

som i många fall lett till lägre lärartäthet. För att motverka

lärarbristproblematiken måste fler med lärarkallet i fokus lockas att stanna

inom högskolan för att göra karriär. För detta krävs att pedagogiska meriter

tillmäts den betydelse de förtjänar vid tjänstetillsättningar och befordringar.

Kan något vara naturligare än att feedback kommer från de som är föremål för

undervisningen och att denna feedback blir en viktig bedömningsgrund?

Studentkårerna måste ta sitt ansvar och verka för att de

bedömningsgrunder som bäst beskriver pedagogisk skicklighet inom respektive

ämnesområde tillägnas störst vikt. En relevant och tillförlitlig grund kan vara

kursutvärderingar. Vi måste se till att kursutvärderingar håller hög kvalitet

för att kunna hävda att de skall tillmätas stor vikt vid tjänstetillsättningar

och befordringar. Under förutsättning att kursutvärderingar ger användbar

information kan de bli en utmärkt källa vid bedömning av pedagogiska meriter.

Det är dags att vi studenter låter våra perspektiv få ett större inflytande!

Susanne Ragvald

Ledamot SFS styrelse 01/02

Jonas Borell

Ledamot TLTH styrelse 01/02