Uppsatsrutinerna på de samhällsvetenskapliga institutionerna är en djungel. En
utredning som samhällsvetarkåren har gjort visar bland annat att det kan skilja
tiotals timmar i handledningstid.
Många studenter är missnöjda med hur uppsatsarbetet fungerar. Reglerna och
rutinerna skiljer sig från institution till institution och ibland även från
fall till fall. Detta innebär inte bara problem för de som hamnat i kläm utan
också för samhällsvetarkårens kvalitetsbevakning. Därför gör kåren en utredning
om hur institutionerna jobbar.
– Reaktionerna vi har fått har varit extremt olika. De flesta institutioner har
varit positiva och svarat utförligt. Men det finns andra som har varit kinkiga
och knappt orkat eller kunnat svara, säger David Ganrot, en av de som står bakom
projektet.
Många käpphästar
Undersökningen har gjorts via en mejlenkät som har skickats ut till samtliga
institutioner inom fakulteten. I enkäten har man bland annat ställt frågor om
handledaren också är examinator av uppsatsen. Detta område kartlade Lundagård i
höstas och då konstaterades att hälften av de samhällsvetenskapliga
institutionerna inte tydligt skiljer på handledar-och examinatorroll. Men det
finns många andra käpphästar.
– En känslig fråga är uppsatser som skrivs i grupp. Några institutioner ger
gruppbetyg, medan andra ger individuella betyg, säger David Ganrot.
Lovisa Håkansson, ordförande i kårens utbildningsutskott, påtalar att svaren
ibland har varit anmärkningsvärt korta eller okunniga.
– Någon har inte ens kunnat svara på vilka språk man får skriva på, säger Lovisa
och fortsätter:
– En del svar har utgjorts av ingen aning eller vet ej, och då har vi ändå
ställt ganska tydliga och klara frågor.
Det är inte bara ointresset från vissa institutioner som har bekräftat behovet
av kartläggningen. De stora skillnaderna i praxis ger anledning till höjda
ögonbryn.
– Jag är bland annat förvånad över otroligt mycket det kan skilja i
handledningstid, säger Lovisa Håkansson.
Mejlenkäten håller på att sammanställas och resultaten kommer att publiceras i
samhällsvetarkårens tidning Samtid. Men arbetet slutar inte med det.
– Vi vill utarbeta övergripande normer för hur uppsatsarbetet bör gå till, så
att kåren på ett bättre sätt kan driva de här frågorna, säger David Ganrot.
Ny enkät
Det är också tänkt att undersökningen ska följas upp av ännu en enkät där
studenter tillfrågas om hur de upplevt sitt uppsatsarbete. Eventuellt ska denna
del göras i samarbete med fakulteten.
David Ganrot tycker att uppsatsdelen tidigare varit en alltför svårforcerad del
av kårens bevakning.
– Det är ofta så att studenterna tycker att utbildningskvaliteten är som allra
viktigast under uppsatstiden, säger han.
