VALEXTRA: De politiska partierna svarar på sju frågor rörande studenter.
1. Vilka planer har ert parti för CSN och studiemedlet?
2. Hur ska bostadsbristen för studenter åtgärdas?
3. Hur ska den sociala snedrekryteringen motverkas?
4. Antalet doktorander vöger inte upp kommande pensionsavgångar. Vad vill ni göra
åt det?
5. Är vinstdrivande bolag knutna till högskolan önskvärt?
6. Ska det politiska inflytande över högskolan minska?
7. Vilken är den viktigaste högskolefrågan inför valet?
Vänsterpartiet
Utfrågad: Britt-Marie Danestig, vice ordf i riksdagens
utbildningsutskott.
1. På lång sikt vill vp ha studielön. På kort sikt är första åtgärden att höja
studiemedelsbeloppet med 7 400 per år och i andra hand höja bidraget.
Vi måste också lösa problemen med de långa handläggningstiderna på CSN.
2. Man ska satsa pengar på att bygga små, funktionella och billiga bostäder.
Vänsterpartiet har bostadsprogram på 30 000 nya studentbostäder
3. Den reella kompetensen ska kunna fungera som intagningsmerit.
Collegeutbildningar där man kan läsa 20 akademiska poäng och 20 poäng på
gymnasienivå som introduktion till högre utbildning är viktiga.
4. Öka fakultetsanlagen. Mer pengar till doktorandtjänster – doktorander ska inte
vara ett B-lag som alltid ska gå på stipendier. Sökande ska ej behöva garantera
finansiering under exakt fyra år. Öka antalet forskarskolor.
5. Vi har en skeptisk och avvaktande till dessa bolag. Man ska inte ta ut stora
vinster från dem.
Uppdragsutbildning får aldrig ge akademiska poäng eller stjäla resurser från
grundutbildningen.
6. Nej. Det är en bra balans som det är nu. Universiteten ska vara självständiga.
Men eftersom de drivs av skattemedel måste de ha viss legitimitet som skapas
genom politiskt inflytande. Forskningen måste dock vara helt fristående.
7. Höjda fakultetsanslag. Det motverkar doktorandbristen och underlättar
kvalitetssäkring. Nyfikenhetsforskningen måste stimuleras. Höjda anslag stärker
förmågan till egenfinansiering vilket gör det lättare att få externa
forskningsmedel.
Socialdemokraterna
Utfrågad: David Samuelsson, Pol sakkunnig, utbildningsdepartementet.
1. Det är helt nödvändigt att CSN förbättrar sin service så att alla får sitt
studiemedel i tid.
Vi vill fortsätta förbättra för studenter med barn.
2. Vårt mål är 20 000 nya studentbostäder nästa mandatperiod. Detta genom mer
press på kommunerna. Sänkt byggmoms (från 25% till 6%) som gör att subventionen
per lägenhet ökar från dagens 40 000 kronor till 60 000 kronor.
3. Vi bygger ut högskolan med 10 000 nya platser till 2003. Vi har satsat fyra
miljarder kronor på att göra studiemedelssystemet mer förmånligt. Vi har lagt
propositionen ”Den öppna högskolan” som ger en lång radkonkreta förslag.
4. Vi vill fördubbla antalet examinerade i forskarutbildningen de kommande tio
åren.
En viktig del i detta är de 16 nya forskarskolor som
införts.
5. Det är bra om högskolor har bolag för att kommersialisera uppfinningar och
förmedlauppdragsutbildning.
Högskolans primära intresse får dock aldrig bli att bolagen ska gå med vinst.
6. Det är viktigt att universitetet har närkontakt med samhället. Men politiker
ska inte styra i vetenskapliga frågor. Det är väldligt bra med allmänna
representanter i majoritet i universitetsstyrelserna. Styrelseordföranden ska
vara extern.
7. Att få fart på byggandet av studentbostäder. Framför allt i kommuner med långa
bostadsköer.
Miljöpartiet
Utfrågad: Gunnar Goude, ledamot (mp) i utbildningsutskottet.
1. Vi förespråkar studielön, men det är inte politiskt genomförbart just nu.
Istället driver vi antingen att bidragsdelen ska vara antingen 50 procent av den
totala summan i månaden. Eller att man höjer studielånssumman /månad till samma
kostnad.
2. Förbättra subventioner på studentbostäder. Samt underlätta för byggande av
enklare bostäder som kan komma ner i hyror.
3. Det är ett olöst problem. Vi har vidtagit åtgärder med regeringen men det går
långsamt. En av de viktigaste åtgärderna är samverkan mellan högskolan och
gymnasiet.
4. Öka antalet budgeterade doktorandtjänster med 500 tjänster per år.
5. Inte vinstdrivande men vinstgivande bolag! Ja till uppdragsutbildning, men
regelverket är viktigt så att den inte inkräktar på verksamheten eller möjliggör
att man kan smita förbi i vanliga köer. Patentfrågan måste lösas.
6. Nej. Akademisk frihet är nödvändig men en garanti för högskolan är att den är
statligt finansierad. Det politiska inflytandet finns i budgeten, men
politikerna ska inte lägga sig i till exempel forskningsprojekt och
tjänstetillsättningar.
7. Att underlätta särskilt stöd för studenter med läs- och skrivsvårigheter samt
Samt att utöka doktorandtjänsterna för att komma tillrätta med lärarbristen på
högskolan.
Centern
Utfrågad: Sofia Jonsson, riksdagsledamot (c) i utbildningsutskottet.
1. Centerpartiet vill behålla summan hos studiemedlet men göra det till hälften
bidrag hälften lån.
2 När man fördelar antalet platser från centralt håll ska man kommunicera med
kommunerna och kontrollera så att de kan erbjuda boende för studenterna. Man
måste också fortsätta subventionera bostadsbyggandet.
3. Ekonomin är viktigast. Det måste finnas ett rättvist studiemedelssystem.
Utbildningen måste löna sig bättre.
Man måste försöka få in företag på ett annat sätt som kan varva teori med
praktik. Öka lärartätheten.
4. Satsa på tryggare anställning för doktoranderna, med bättre försäkringssystem
et cetera.
5. Nej. Vi föredrar andra sorters samarbete mellan företag och lärosäte.
Vi har även motarbetat uppdragsutbildning, man ska inte kunna köpa sig till en
plats vid universitetet.
6. Ja. Men framför allt ska lokalstyret ökas. L
ärosätena ska själva bestämma mer över fördelning av medel et cetera.
7. Att studiemedlet ska bli hälften lån och hälften bidrag.
Vi måste förbättra kvaliteten och lärartätheten på högskolan.
Folkpartiet
Utfrågad: Ulf Nilsson, riksdagsledamo) (fp) i utbildningsutskottet.
1. Banker ska kunna handlägga och betala ut studiemedlet enligt statliga regler.
CSN ska betala straffavgifter om de inte håller tiderna. Det totala studiemedlet
ska höjas Målet är att hälften av studiemedlet ska utgöras av bidrag.
2. Bättrekonkurrens mellan byggföretagen. Kommunen ska upplåta områden för
studentbostäder. På kort sikt föreslår vi högre statliga investeringsbidrag till
studentbostäder. Avskaffa skattekravet för de som vill hyra ut delar av sitt
hus.
3. Bra studiemedelssystem.
En bra grundskola och gymnasieskola. Det ska löna sig att utbilda sig,
Marginalskatterna ska inte vara för höga.
4. Fler doktorandtjänster. Två miljarder de kommande tre åren till forskning och
forskarutbildning. Riv upp doktorandreformen och gör systemet flexibelt.
Tidsgränsen på fyra år är för strikt. Ta bort kravet på färdig finansiering
innan man kan antas.
5. Ja, men det gäller att dra tydliga gränser.
Finns det bara utrymme för självständig grundforskning är det positivt.
Men man får inte bli beroende av det.
6. Ja. Högskolan är alltför centralstyrd idag. Regeringen ska inte få tillsätta
styrelseordförande och ledamöter. Ordförande ska komma från universitet. Mer
forskningspengar direkt till forskarna för att öka deras frihet.
7. Få bort köerna till utbildningar och utbildningsorter. Högskolan ska expandera
där studenterna vill läsa.
Moderaterna
Utfrågad: Per Bill, riksdagsledamot (m),i utbildningsutskottet.
1. Vi kan bara lova att ta bort fribeloppet. Vi vill konkurrensutsätta CSN så att
man ska kunna ta statligt borgade lån på närmsta bank och lösa det. Vi får se
vad den studiesociala utredningen kommer fram till.
2. Kortsiktigt vill vi göra så att du ska kunna hyra ut upp till halva bostaden i
andra hand utan att betala skatt för det. På längre sikt måste vi sänka
byggmomsen och fastighetsskatten. Investeringsbidragen för byggnationer måste
också ändras.
3. Det måste löna sig bättre att studera så man ska våga ta studielån.Vi måste
också få bättre ordning på CSN. Om man inte har en familj som kan backa upp en
om CSN krånglar så leder det till stora problem.
4. Ta bort doktorandfinansieringsreformen som innebär att man måste ha hela sin
doktorandtid finansierad innan man börjar. Möjliggör för post doc- och assistant
professor-tjänster så att man lättare kan komma vidare.
5. Vi har inget emot bolag som kommersialiserar forskningsrön. Men det finns en
uppenbar risk att man tror att man kan tjäna snabba pengar. Viktigast är en
mångfald av finansieringskällor och därmed ett långsiktigt tänkande.
6. Ja, absolut. Ta bort politikerna från universitetsstyrelserna. Det ska inte
finnas inslag av politisk korrekthet där till exempel professorer misskrediteras
innan de ens har tillträtt poster.
7. Universiteten måste få större resurser. Vi har avsatt 6 miljarder mer än
regeringen till högre utbildning. På grund av att man inte har uppvärderat nivån
på medel till högskolan har högskolan i reala siffror fått 1.6 miljarder kronor
mindre under Östros.
Kristdemokraterna
Utfrågad: Yconne Andersson, riksdagsledamot (kd) i
utbildningsutskottet.
1. Vi vill att relationen ska vara 50/50 mellan bidrag och lån.
Dessutom måste det ges speciella möjligheter att få tillägg om man har barn.
2. Antalet studieplatser måste kopplas till antalet bostäder.
Högskolan har expanderat alldeles för snabbt och ryckigt under nittiotalet.
Bostäder bör subventioneras och de statliga byggbidragen bör förbättras.
3. Dagens teoretiska skola bemöter praktiskt lagda studenter på ett nonchalant
sätt och inte utifrån deras förutsättningar. Om de praktiska kunskaperna
uppvärderas kommer det ske en överflyttning även till de teoretiska ämnena.
4. Utveckla forskningen mera och ge mer fakultetsanslag till respektive fakultet.
Ge en rättvis fördelning mellan universitet baserat på antalet studenter och
forskningsresultat.
5. Ja visst kan man ha bolag även i universitetssektorn. Självklart ska vi ha
uppdragsutbildning. Den får inte inkräkta men den brukar mest vara ett sätt att
aktualisera utbildningen.
6. Ja. Universitetet måste blir mer självständigt. Det är för många
regleringsbrev och för mycket centralstyrning
7. Att studenterna ska kunna kräva den kvalitativa undervisning som de har rätt
till. Minimikrav på hur mycket tid en student ska ha med sina föreläsare.
