CSN struntar i att informera ordentligt om de trygghetsregler för
återbetalning som finns i det nya studiemedelssystemet. I informationen till
studenterna beskrivs den viktiga rätten till ”nedsättning” i mycket vaga
ordalag, en rätt som skulle kosta skjortan för staten om alla började utnyttja
den.
Återbetalningarna i det nya studiemedelssystemet riskerar att gå hårt åt
låginkomsttagare.
Utbildningsminister Thomas Östros (s) har försvarat de potentiella
orättvisorna med att det finns en väl utarbetad trygghetsregel.
Denna kallas ”nedsättning” och innebär att man kan få ner den årliga
återbetalningen, det så kallade årsbeloppet, till fem procent av inkomsten.
Inkonsekvent information
Kriterierna för vilka som kan få nedsättning är egentligen ganska enkla. Om
årsbeloppet är så högt att det överstiger fem procent av inkomsten kan CSN
enligt studiestödslagen inte neka någon som söker nedsättning att få det (en
undantagsregel finns, se faktaruta).
Men CSN:s information om nedsättningsmöjligheten är ofullständig och
snedvriden. Istället för att redovisa de tydliga direktiv som finns framstår
rätten till nedsättning som en flytande bedömningsfråga och något som kan
sökas endast när låntagaren inte klarar av att betala CSN-räkningen.
Inte otydligt
I den mest utförliga informationen till studenterna står det att: ”Om du har
svårt att betala det årsbelopp som du debiterats kan du ansöka om att istället
få ditt årsbelopp beräknat utifrån din sammanlagda inkomst. [Å ]Â
Förutsättningen för att du ska kunna få nedsättning till fem eller sju procent
av din sammanlagda inkomst är att årsbeloppet minskar med mer än tre procent
av prisbasbeloppet (1 138 kr för år 2002) i jämförelse med det ursprungliga
årsbeloppet”.
Susanna Hallberg, ansvarig för återbetalningsinformation på CSN:s centrala
regelavdelning, tycker inte att det är otydligt vilka rättigheter låntagaren
har.
– Vi skriver vad som är viktigt att veta. Det är tänkt att vi ska ge mera
lättsam information på hemsidan och i broschyrerna, säger hon.
 Tror du att studenterna utifrån CNS:s information kan förstå vad som
verkligen gäller för att få nedsättning?
– Vill man ha mer information får man väl läsa i studiestödslagen. Den
viktigaste grundinformationen måste ändå vara att man inte ska låna mer än vad
man behöver, säger Susanna Hallberg.
Hon tycker inte att det är anmärkningsvärt att CSN:s anställda gett
motstridiga uppgifter om nedsättningsregeln till Lundagård.
”Personalen är orolig”
– Det är ett så komplicerat system att det är svårt för en person att ha
överblick över allt, säger hon.
När Lundagård ringer upp Magnus Forss, chef på regelavdelningen, slätar han
över sin kollegas uttalanden.
– Jag tror att en stor del av personalen är orolig för att för många låntagare
ska få svårt att betala i slutet av återbetalningsperioden om de har fått
nedsättning under lång period, säger han.
 Men han förnekar att CSN inte vill att nedsättningsregeln ska bli för känd
och använd, även om det skulle kunna innebära att statens ekonomiska ramar
spricker.
– Jag kan inte ens drömma om att nedsättningen skulle undanhållas av något
sådant skäl, säger han.
 Vid nästa samtal med Magnus Forss har han läst igenom informationen om
nedsättning och dessutom satt igång en omarbetning av den.
– Det skulle kunna uppfattas som om vi kan neka någon nedsättning även om de
inte faller inom undantagsregeln, säger han.
– Det kan vara svårt att förstå vad som menas. Jag tycker att vi trycker för
mycket på undantagsbestämmelsen som jag tror bara kommer att beröra en
marginell grupp
Byråkratiskt språk
Magnus Forss förklaring till informationsmissen är att CSN dras med ett
byråkratiskt språk som inte släppt sitt grepp om myndigheten. Han säger också
att nedsättningsregeln antagligen inte lyfts fram för att studiemedelssystemet
är så nytt och att återbetalarna idag bara är cirka tjugo stycken.
– Det kommer ändå att vara så få som kan få nedsättning under det första
återbetalningsåret, säger han.
 Men är inte trygghetsregeln om nedsättning väsentlig redan innan man börjar
låna, för att kunna avgöra om man ska våga ta studielån?
– Visst är det viktigt att man får reda på det. Vi har också tagit kritiken på
allvar, det måste bli klarare, säger Magnus Forss.
Goddag yxskaft –
Lundagård ringer CSNÂ
För att sätta sig i studentens situation ringer Lundagård till CSN:s vanliga
informationstelefon och utger sig för att vilja veta mer om trygghetsreglerna
i nya studiemedelssystemet. Vi frågar förutsättningslöst om vad som gäller för
att få nedsättning. Informatören förklarar att ”alla som vill får nedsättning,
så länge man uppfyller kriteriet om att årsbeloppet ändå minskar med tre
procent av prisbasbeloppet”.
Fem minuter senare ringer Lundagård än en gång till informationslinjen och
ställer samma fråga till en annan informatör. Denna gång får vi inget svar
utan blir vidarekopplade till en återbetalningshandläggare i Umeå. Hon ger en
helt annan bild: ”Det är jättesvårt att få nedsättning. De reglerna är bara
aktuella för en liten grupp”.
Vid ett tredje samtal svarar ytterligare en ny informatör att CSN gör en
bedömning från fall till fall.
Fakta/ Studiemedelssystemet:
* Den största skillnaden mellan det gamla och nya studiemedelssystemet är på
vilket sätt låntagaren betalar tillbaka.
* Förr beräknades den årliga summan, det så kallade årsbeloppet, efter fyra
procent av i inkomsten.
* Idag styrs årsbeloppet av storleken på lånet. Dessutom ska lånet vara betalt
på max 25 år eller
kortare – vid 60 års ålder måste lånet vara avklarat. Ju kortare tid du har
kvar på återbetalningstiden, desto snabbare ökar också årsloppens storlek.
Fakta/ Nedsättning:
* Regeln om nedsättning gäller i det nya studiemedelssystemet som trädde i
kraft 30 juni 2001.
* Nedsättning innebär att du kan ansöka om att få betala 5 procent av
inkomsten istället för en högre summa som grundas på lånets storlek.
* När du fyller 49 år höjs denna ”nedsättningsprocentsats” till 7 procent av
din sammanlagda inkomst. Då räknas dessutom 20 procent av din eventuella
förmögenhet som inkomst.
* Man måste själv ansöka om nedsättning före 30 november. Nedsättningen gäller
bara i ett år, sedan måste en ny ansökning göras.
* Du har rätt till nedsättning om årsbeloppet överstiger fem procent av din
inkomst. Men det finns en undantagsregel: skillnaden mellan CSN:s uträknade
årsbelopp och storleken på beloppet om du beviljas nedsättning får inte vara
för litet. I år är denna gränssumma 1 137 kronor.
