I våras sökte universitetets utvärderingsenhet bi- och homosexuella studenter
för intervjuer. Institutioner och kårer ombads sätta upp planscher. Men
responsen var inte sällan negativ, en studentkår svarade att de inte kände till
“några sådana” studenter.
Det var Studentkåren vid Musikhögskolan i Malmö som motsatte sig undersökningen.
Ett mejl skickades till Utvärderingsenheten där det stod ìHej. Tyvärr känner vi
inte till några sådana studenter på skolan och vill heller inte gå ut med ett
anslag med er förfrågan.”
Kårens styrelse är av oberoende orsaker helt utbytt sen i våras och Nils-Petter
Ankarblom, kårens nya sekreterare, är mycket förvånad över det inträffade:
– Det låter helt galet att någon härifrån skulle ha agerat så, säger Nils-Petter
Ankarblom.
DEN NYA KÅREN tar nu också helt avstånd från det som skett. De förklarar att de
ìhoppas och antar att detta var ett utspel från en individuell styrelseledamot”.
De välkomnar nya förfrågningar om deltagande i undersökningar.
Det visade sig vara en enskild individ som agerade och även den gamla kåren tog
avstånd från innehållet i mejlet efter att en student kontaktat dem.
LUNDAGÅRD BERÄTTADE i förra numret om utvärderingsenhetens rapport Risk för
diskriminering? Risken visade sig vara kalla fakta och flera fall av
diskriminering avslöjades. I rapporten talas det också om flera invändningar mot
själva undersökningen och då särskilt frågor om sexuell läggning.
– Det är helt klart att detta är den känsligaste frågan av de vi utrett, säger
utvärderingsenhetens chef Karl-Axel Nilsson.
MIKA NIELSEN SOM var projektsekreterare och gjorde många av intervjuerna känner
igen problemen:
– Det var flera som opponerade sig, oftast på grund av ren okunskap.
Reaktionerna från företrädare för universitetet var inte sällan generade och
förlegade.
HON BERÄTTAR OCKSÅ att signaturen ”Böghysterin” skickade ett meddelande till
henne från nationaldemokraternas hemsida. Personen föreslog att hon skulle surfa
in på hemsidan, men där stod inget specifikt om den pågående undersökningen.
– Det kändes olustigt, men det gör det bara mer angeläget. Samtidigt ska man
komma ihåg att det inte är några enstaka extrema individer utan de rådande
strukturerna som är problemet, säger Mika Nielsen.
