Doktorander måste få rimliga arbetsvillkor och inte tvingas
betala sådant som självklart ska vara gratis.
Att vara doktorand vid något av landets lärosäten för högre utbildning är sällan
en lätt uppgift. Man får ofta bära en tung arbetsbörda. Kravet att vara färdig
inom fem år tillsammans med de inbyggda lämplighetsprövningarna leder till en
stor press att prestera högklassiga forskningsresultat inom mycket kort tid.
Doktorander utför dessutom en ansenlig del av undervisningsarbetet inom
grundutbildningarna.
Många doktorander måste därför arbeta väldigt mycket under sin
forskarutbildning. Kravet på maximalt 20% institutionstjänstgöring kan lätt de
facto överskridas och leda till en ännu högre tidspress för forskningen. Detta
görs till en lön långt under vad många skulle finna acceptabelt på andra
ställen. För doktorander med endast utbildningsbidrag är lönen oskäligt låg. Vi
anser att en välutbildad person är värd betydligt mer än 13650 kronor per månad
före skatt.
DOKTORANDER BORDE åtminstone likställas med övriga arbetstagare vad gäller
arbetsvillkoren istället för att sammanlikas med studenter. På flera lärosäten
åtnjuter man inte rättigheter så som täckning för kostnader inom tjänsten,
vilket konkret tar sig uttryck i att många inom forskarutbildningen tvingas
täcka utgifter med egna medel för främst resor och böcker som är kärnan för
arbetet. I många fall saknar doktorander tillgång till en arbetsplats vid
institutionen med telefon och dator. Dessa hjälpmedel är nödvändiga för att
kunna utföra ett fullvärdigt arbete. Arbetsgivaren skall därför utan minsta
tvekan stå för dessa kostnader.
ENLIGT EN UNDERSÖKNING vid Stockholms universitet fick 58% av doktoranderna
bekosta nödvändig litteratur “ur egen ficka”. Skulle en hantverkare på ett
företag tvingas köpa sina verktyg själv? Doktorander skall ha rätt till att få
kostnader för resor, fullt traktamente, arbetsmaterial samt en arbetsplats
bekostade av lärosätena. Det är orimligt att på grund av sitt intresse för ett
ämne tvingas subventionera ett underfinansierat system genom att försaka sådant
som anses vara självklarheter på andra arbetsplatser.
PÅ INSTITUTIONSNIVÅ ÄR dessa frågor svåra att väcka på grund av den dåliga
förhandlingsposition doktorander befinner sig i, och brist på information om
grundläggande rättigheter för doktorander. Ett modernt forskarutbildningssystem
skall klara av att komma tillrätta med dessa problem.
VI KRÄVER ATT rektorerna vid landets lärosäten med forskarutbildning tillser att
varje doktorand har en rimlig arbetsmiljö och arbetsvillkor jämförbara med andra
lika kvalificerade yrken.
FÖR SVERIGES DOKTORANDER
GUSTAF MÅRTENSSON
ORDFÖRANDE DOKTORAND
VID KTH
HÅKAN LANE
V ORDFÖRANDE DOKTORAND VID CHALMERS
HELENA BOHMAN
V ORDFÖRANDE DOKTORAND VID HANDELSHÖGSKOLAN I JÖNKÖPING
JOHAN KUMMENEJE
SEKRETERARE DOKTORAND VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
