Skuggdoktoranderna blir fler

- in Nyheter

De bedriver forskning utan att vara antagna vid forskarutbildningen. Antalet så kallade skuggdoktorander har fördubblats sedan 2007. Det visar en enkätstudie från Lunds universitet. Doktorandkåren oroas över utvecklingen.

Florian Sallaba är ordförande för Lunds doktorandkår.  Foto: Privat.
Florian Sallaba är ordförande för Lunds doktorandkår.
Foto: Privat.

Antalet skuggdoktorander har ökat på samtliga fakulteter utom Ekonomihögskolan, detta enligt en enkät från Lunds universitets utvärderingsenhet som gick ut till alla doktorander registrerade vid forskarutbildningen hösten 2011.
Enkäten visade en fördubbling av antalet skuggdoktorander sedan 2007. Högst var siffrorna för Medicinska fakulteten och LTH, där 75 respektive 40 procent av doktoranderna svarade att de varit skuggdoktorander innan de påbörjade forskarutbildningen.
Florian Sallaba, ordförande för Doktorandkåren, är orolig över utvecklingen.
– Det här är ett stort problem. Skuggdoktorander befinner sig i beroendeställning gentemot sina handledare och har inga rättigheter till resultaten av den forskning de utfört. Till exempel kan det uppstå situationer där de nekas att signera artiklar som de själva varit med och skrivit.

 

 

 

 

Aleksandra Popovic är doktorandombudsman på Lunds universitet. Foto: Privat.
Aleksandra Popovic är doktorandombudsman på Lunds universitet.
Foto: Privat.

Allvarligt problem
Även doktorandombudsman Aleksandra Popovic ser allvarligt på problemet. Hon anser att det på vissa institutioner existerar en gråzon mellan forsknings- förberedande kurser och forskarutbildning, där skillnaden inte tydligt framgår i kursplanerna. Det förekommer alltså att doktorander tror att de påbörjat en forskarutbildning utan att ha gjort det. Hon upplever också att det finns en tilllåtande attityd till att studenter påbörjar forskarutbildningen utan att vara registrerade. Detta blir en slags informell prövotid, dock en som inte ger någon garanterad anställning i framtiden.
– Men antingen är man antagen eller så är man det inte, det är viktigt att doktoranderna informeras om detta. Det måste också vara tydligt vilka konsekvenser det får att inte vara registrerad.

Låga stipendier
Inom gruppen skuggdoktorander har de så kallade stipendiedoktoranderna, personer från länder utanför EU som är inbjudna för att bedriva forskning i Sverige, en särskilt utsatt sits. De lever på låga stipendier från hemlandet utan ersättning från universitetet. Gruppen befinner sig i en osäker position eftersom de, om de blir uppsagda från ett forskningsprojekt, riskerar att förlora uppehållstillståndet. I enkätstudien framgår inte hur många av de svarande som är utlandsstipendiater och Aleksandra Popovic tror att mörkertalet är stort.
– De här personerna hamnar i en ännu mer problematisk situation om en olycka händer eller de blir sjuka och inte har någon försäkring. Det är också svårare för dem att ha koll på sina villkor och hur det svenska systemet fungerar, säger Aleksandra Popovic.

Anders Axelsson är rektor för Lunds tekniska högskola. Foto: Pressbild.
Anders Axelsson är rektor för Lunds tekniska högskola.
Foto: Pressbild.

Tillfälliga jobb efter examen
Anders Axelsson, rektor för LTH, berättar att han blev förvånad när han fick se resultatet av enkätstudien. Han tror att de höga siffrorna från LTH beror på att många civilingenjörer efter examen får tillfälliga jobb som projektassistenter.
– Ofta är detta i väntan på att en doktorandtjänst ska bli ledig, vilket kan vara en utdragen process. Men det stora flertalet får anställning inom en termin, antingen som doktorander eller på arbetsmarknaden. De har också en försäkring, som alla våra anställda.

Infört en lägstanivå
Anders Axelsson är samtidigt medveten om att det på LTH har förekommit stipendiedoktorander som forskat under oskäligt låga försörjningsnivåer.
– Därför har vi infört en ny lägstanivå för utlandsstipendier. Vi har också tagit fram ett nytt program för att motverka förekomsten av skuggdoktorander. En del i detta är en egen enkät som ska gå ut till alla doktorander för att kartlägga problemet på våra institutioner.
En annan åtgärd är att prioritera forskarutbildningen mer.
– Idag ger vi en större ersättning för forskarutbildande kurser. Detta tror jag innebär att risken är mindre nu än tidigare att enskilda forskare skulle ta emot skuggdoktorander i hemlighet, säger Anders Axelsson.

Kritisk till kartläggning
Florian Sallaba tror att ökade anslag till forskarutbildningen är ett steg i rätt riktning. Han är däremot kritisk till enkäter som verktyg för kartläggning av skuggdoktorander.
– De nuvarande skuggdoktoranderna finns ju inte registrerade, dem når man inte med dessa enkäter. Det viktigaste är att informera handledare och administration på institutionsnivå om att det är omoraliskt att lura skuggdoktorander. Det behövs också en strategi som gäller hela Lunds universitet. Forskare som bryter mot reglerna måste bestraffas, säger Florian Sallaba.

 

Medicinska fakulteten har valt att inte kommentera enkäten.