Lundakarnevalen började på 1860-talet som en årlig vårfest och har sedan utvecklats till en helg full med spex och studentfirande. År 1934 firades dock en karneval som det inte pratas mycket om. Temat var ”Det tredje rikets dag”.
Varje Lundakarneval har sina oförglömliga historier. Men vissa saker ligger mer i det fördolda än andra, och i de gamla bildarkiven finns saker som förvånar. Under trettiotalets globala depression var det svårt att få ihop pengar till en karneval, men efter år av uppehåll var det äntligen dags. Den 12 maj 1934 var det åter Lundakarneval.
Det är tidig vår och vädret är fantastiskt. Fler människor än någonsin har tagit sig in till stan för att ta del av karnevalen. De står längs gatorna och väntar på det försenade karnevalståget, som äntligen dyker upp efter en dubbelkvarts försening. Längst fram i karnevalståget kommer en bil vars sidor har banderoller med målade hakkors. Studenterna ombord är utklädda till Nazitysklands viktigaste män. På flaket sitter Hitler och spelar piano medan Goebbels och Göring vinkar till folkmassorna.
I programbladet står: ”I våra dagar gnolar hela världen på refrängen till tre små nassar, bland vilka Hitler spelar första fiolen, under det Goebbels anger tonen och alla dansa efter souchefen Görings pipa”. På karnevalsområdet ”Koncentrationslägret”, där koncentrationen av allt roligt händer, står unga försäljare och säljer karnevalstidningen ”Vårkamp”.
Det är en obehaglig bild av en karneval i nutida människors ögon. Men år 1934, fem år innan andra världskriget bryter ut, står människor och småskrattar när karnevalståget rullar förbi. Där och då kopplas koncentrationsläger ihop med arbetsläger där man sätter politiska fångar, men inte med folkmord.
– Man måste tänka på dåtidens samhällsklimat. På ett sätt var det helt rätt då, men helt fel nu, säger Andreas Svensson, arkivarie på Akademiska föreningens arkiv och studentmuseum.
Nazism som ideologi var inte heller något tabubelagt. Vid den tiden hade det akademiska Lund många med politiskt bruna sympatier.
– Man gjorde sig rolig över nazisterna samtidigt som man också beundrade dem. Hade de hatat nazisterna hade de inte ens valt att uppmärksamma dem, säger Andreas Svensson.
Kritiken från samhället var mycket positiv. Lunds Dagblad skrev att Lundakarnevalen var ”en strålande succé”. Början av ingressen lyder: ”Studentkarnevalen i Lund är, när detta läses, endast ett minne blott, men ett ljust, vackert och levande sådant”.
Studenternas satiriska skämt gjorde narr av nazisterna, men ändå var temat uppseendeväckande och en del människor blev upprörda över skämten. En lokaltidning beskrev att både borgare från Malmö och radikala studenter betedde sig hotfullt mot försäljarna till ”Vårkamp”. Men ”missförstånden klarades alltid upp i gott köpsamförstånd”.
Minnet av vårhelgen är i dag ett bra exempel på vad som händer när samhällets åsikter kraftigt förändras. Allt eftersom andra världskrigets konsekvenser blivit kända har 1934 års karneval med åren fått försämrat rykte och blivit ett känsligt ämne i dagens Lund. För inte vill studentvärldens största folkfest förknippas med sympatier för Förintelsen.
I maj är det en ny karneval. Studenter dricker öl och spexar runt medan hela Lund fylls med glada människor. Då kommer en pianospelande karnevals-Hitler kännas långt borta.
[checklist]- Djurens dag
Lunds studenter hade beslutat att karnevalens dag skulle ägnas åt det tredje av naturens riken enligt Carl von Linnés teori, det vill säga djurriket. Dagen kallades ”Det tredje rikets dag”, även kallat Djurens dag. I satiren gick Tysklands topp-nazister under smeknamnet ”de tre små nassarna”.[/checklist]
